Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
där D = diametern i meter vid skovlarnas avloppskant
K = en konstant, som för francisturbinen^ kan sättas = 4,2 och för
kaplanturbinens = 4,5.
Q — största vattenföring, m3/s.
n = varvtalet, r/min
Till löphjulet styres och fördelas vattnet av en omgivande ledkrans med
ledskenor, fig. :523 a, som ger vattnets riktning en tangentiell komposant. Omböjning
sker i löphjulet till axiell utgångsriktning. Ledkransen monteras antingen fritt
i öppen sump, »öppen uppställning» (fig. :43 a, b) eller inbygges i slutet skåp
med eller utan spiralutformning, »sluten uppställning» (fig. :43d, e).
Ledkransens ytterdiameter kan beräknas till 1,4—1,6 • D för de snabblöpande turbinerna.
Det från löphjulet till sugröret avledda vattnet har ofta en betydande hastighet.
Levande kraften av detta återvinnes, såsom tidigare nämnts, till sin huvuddel i
sugröret genom att sektionen vidgas och hastigheten nedsättes till ett värde av
1,5 — 2,5 m/s för återutlopp i vattendraget.
Kaplanturbinens förekomma normalt blott för upp till ca 35 m fallhöjd, medan
francisturbinerna kunna användas vid alla fallhöjder upp till ca 300 m.
Fig. :53 b
Samband
mellan tomgångs-vattenmängd
och sp. varvtal
(Francis)
Fig. :53 a
Verkningsgrad vid oiika belastningar
Fig. :53 c
Verkningsgrad för dubbelturbin
med skilda sugrör
Verkningsgraden beror av turbintyp, turbinstorlek och »pådragen» vattenmängd.
För turbiner av lika storlek men olika sp. varvtal avvika maximala
verkningsgraderna sinsemellan obetydligt. Vid andra belastningar än vid
verkningsgradsmaximum uppstå däremot avsevärda skillnader mellan francisturbiner av olika
sp. varvtal: ju snabbare turbin, desto sämre verkningsgrad vid låg last, se fig. a.
Tydligast ger sig sp. varvtalets inverkan tillkänna i tomgångsvattenmängden,
fig. b. Vid kaplanturbiner blir, trots stor snabbhet, verkningsgraden hög vid
: 53 Turbiners verkningsgrad
516
Fig. :53 d
Musseldiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
