Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap, 844. Vattenkraftverk
844:7
: 62 Beräkning av effekt och energimängd
: 621 Effekt
Av vattenföringen Q, vid en viss tidpunkt, och motsvarande nettofallhöjd h kan
effekten beräknas enligt :12 och ett varaktighetsdiagram för effekten uppritas.
Se kurva märkt »högspänd effekt» i fig. :673 a. För verkningsgraden r\ räknar
man med de för ifrågavarande vattenföringar gällande värdena. Då dygns- och
veckoreglering förekommer, bör dock r] sättas lika med ett »vägt», dvs. med hänsyn
till olika vattenföringars varaktighet under veckan avpassat, medelvärde av de
under driften förekommande verkningsgraderna. Samtidigt bör även ett
ekvivalent medelvärde på nettofallhöjden under veckan tillämpas (enligt :613).
: 622 Producerbar energimängd
Ytan under varaktighetskurvan för effekten representerar den producerbara
energimängden i medeltal per år. (I exemplet på fig. :673 a utgör denna totalt
ca 60 milj. kWh per år). Emellertid kan under tider med överskott på vatten i
allmänhet icke all producerbar energi vinna avsättning. Yid beräkning av den
avsättningsbara energimängden medtages därför icke hela ytan upp till den
utbyggda effekten, utan effektdiagrammet reduceras med hänsyn till
avsättningsmöjligheterna, vilket normalt betyder, att man begränsar sig till ett effektvärde,
som motsvarar den maximala medeleffekten under en vecka. Hur stor del denna
medel^ffekt är av maximieffekten, beror av belastningsfaktorn (se :64) vid
maximibelastning.
Om i exemplet på fig. :673 a den maximala medeleffekten per vecka antages
utgöra 75 % av maximieffekten, blir den avsättningsbara energimängden ca
53 milj. kWh.
I många fall kan man icke slutföra bedömningen enbart med hjälp av
varaktighetsdiagram utan måste jämväl taga hänsyn till avsättningsmöjligheterna under
olika tider av året, emedan ifrågavarande möjligheter kunna vara säsongbetonade.
Detta kan särskilt inverka på kraftvärdet, varom mera nedan.
: 63 Beräkning av kraftens värde
Kraftens värde är beroende av många olika
faktorer, av vilka avsättningsförhållandena, kraftens
varaktighet samt vecko- och
dygnsregleringsmöj-ligheterna äro de viktigaste.
Kraftvärdets beroende av varaktigheten. Det högsta
värdet har primakraften, dvs. kraft som garanteras
alltid finnas tillgänglig.
Under höga flöden kan i allmänhet icke all
producerbar energi vinna avsättning, varför sekunda kraft
med mycket kort varaktighet har litet eller intet
värde. Värdet stiger med ökad varaktighet och
vanligen så, att kraftvärdet stiger snabbare ju längre
varaktighet kraften har. Man brukar emellertid ofta
för enkelhetens skull antaga, att stegringen av
effektens värde sker rätlinigt från 0 vid 4 månaders
varaktighet till 85 % av primakaftens värde vid 11,99 månaders varaktighet (se fig.).
Ibland skiljer man på sekunda och tertia kraft och anser att sekunda kraft kan
med ångkraft e. d. förädlas till prima kraft medan tertia kraft enbart kan
användas för elektriska ångpannor o. d. Dessutom räknar man ibland med 11,5
månaders kraften såsom ett praktiskt mått på prima årskraften.
Årsvärdet V av hela kraftproduktionen. För detta kan under förutsättning att
kraftvärdet stiger enligt fig. :63 och med ledning av varaktighetsdiagrammet
för effekten följande uttryck härledas
v = 0,425+0,150 pp]’k kronor
Fig. : 63
Värdet av sekundakraft med
olika varaktighet i procent av
primakraftens värde
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
