Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap, 844. Vattenkraftverk 844:7
Exempel på utnyttjningstiden:
Elektricitetsverk för liten stael.............................................1 300 tim
Sulfitfabrik................................................................................5 900 »
Gruv- och järnindustri............................................................6 500 »
(Totala antalet timmar under året är 8 760.)
Sedan sannolika utnyttjningstider samt dygns- och veckobelastningsfaktorerna
bestämts, böra regleringsmöjligheterna undersökas, särskilt för dygns- och
veckoreglering. Se kap. 842 Sjöregleringar. På valet av utbyggnadsvattenföringen
inverka dessutom möjligheterna att få reservkraft under vattenbristperioder,
avsättningsmöjligheterna för sekunda kraft, kraftavsättningens framtida utveckling,
samköming med andra kraftverk m. m. Om kraftbehovet är litet i början men
väntas växa med tiden, kan kraftverket utbyggas i flera etapper.
Utbyggnadseffekten bör vara dels så hög att primakraftens toppeffektbehov vid
eventuell korttidsreglering tillgodoses och dels så hög att den avsättningsbara
sekunda kraftens sista del med kort varaktighet ger vinst på det kapitaltillskott,
som erfordras för att öka utbyggnaden till att jämväl innefatta denna sista del.
I exemplet i :673 har antagits, att maximala medeleffekten under en vecka
uppgått till 0,75 ggr utbyggnadseffekten och motsvarat 70 m3/s = 5y2 mån.
vattenföring. Värdet av kraft med denna varaktighet är enligt diagrammet i
:63 = 0,15 • K kr/kW. Detta värde bör vara lika med eller något högre än
årskostnaden för en ökning av maskinstorleken med 1/0,75 = 1,33 kW.
Har man bestämt sig för en viss utbyggnadsvattenföring, gäller det att välja
antal aggregat, turbintyp och uppställningssätt. Även detta är huvudsakligen
ett ekonomiskt problem.
: 65 Bestämning av antal aggregat
Intill en viss storleksgräns, bestämd av maskinverkstädernas leveransförmåga,
transportförhållandena m. m., är det’ i allmänhet billigast att ha så få maskiner
som möjligt. Emot detta strider önskemålet, att icke få effekten alltför mycket
nedsatt vid driftsavbrott hos ett maskinaggregat, samt att verkningsgraden skall
vara hög vid alla förekommande vattenföringar.
: 66 Val av turbintyp och uppställningssätt
Vid lågtrycksanläggningar är det i allmänhet fördelaktigast att ha kaplanturbiner
åtminstone vid icke alltför små vattenföringar (> ca 5 m3/s), och särskilt om man
har endast ett eller ett par maskinaggregat. Emellertid kunna ofta två- eller
trehjuliga francisturbiner med horisontal axel konkurrera. Vid jämförelse mellan
olika maskintyper och uppställningssätt skall hänsyn tagas icke endast till
kostnaden för turbin- och generatormaskineri utan även till de av turbinerna beroende
byggnadskostnaderna och till den skillnad i producerbar energi, som beror på de
olika maskinernas verkningsgradskurvor.
:67 Ekonomisk dimensionering
: 671 Allmänt
Nästan varje detalj av ett vattenkraftverk kan göras till föremål för en ekonomisk
kalkyl, enär man ju för varje nedlagd krona önskar bästa möjliga kraftutbyte.1)
Exempelvis medför sålunda en höjning av dämningen ökad kraftproduktion, men
samtidigt även ökade kostnader för dammen m. m. samt ökade dämningsskador.
En viss dämningshöjd kan på detta sätt beräknas vara mest ekonomisk.
Vid dimensionering av vattenvägarna har man liknande problem. En ökning
av kanalens eller tubens tvärsnitt medför å ena sidan minskade fallförluster och
sålunda ökad nettofallhöjd och ökad kraftproduktion, men å andra sidan ökad
anläggningskostnad. Den dimension, som är mest ekonomisk, måste beräknas
fram. För de jämförande kostnadskalkyler, som på detta, sätt måste utföras, är
det av vikt, att noggranna undersökningar ha utförts, så att riktiga siffror på
massor, à-pris och kraftvärde m. m. kunna insättas i kalkylerna.
1) Westerberg, N. »Ekonomisk dimensionering av vattenkraftanläggningar». Stockholm
1921.
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
