Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap, 851. Gator
851:1
Där körbana begränsas av
skiljeremsor, har man under senare tid
börjat använda råkantsten med
snedfasad framsida.
Rännstensbrunn utgöres vanligen
av en rund eller fyrkantig
betongbrunn, upptill försedd med ett
galler i rännstenens plan eller med
tillopp från rännstenen genom en öppning under kantstenen. I senare fallet
placeras brunnen under gångbanan och förses upptill med ett tätt lock.
I regel är det tillräckligt att anlägga rännstensbrunnar vid gatukorsningarna,
såvida icke mellan dessa finnas lågpunkter, som kräva särskilda brunnar eller
brunnens nederbördsområde överstiger 800 m2, då flera brunnar kunna behövas.
Utloppsledningen från brunnen bör förses med vattenlås, så att avloppsgaser
hindras att tränga upp. Utloppet förlägges på frostfritt djup. Brunnens botten
bör ligga ca 400 mm lägre än utloppet, så att brunnen tjänstgör som sandfångare.
Fig. : 31 c. Rännstensbrunnar
Kantstensöverkörning
Kantstensöverkörning anordnas för att underlätta körning med fordon över
kantsten vid infarter till hus eller tomt. Det finns många olika slag av sådana
anordningar. För att icke försvåra maskinell snöröjning och renhållning bör dylik
anordning icke till någon del befinna sig framför kantstenslinjen. Framför portar
och inkörningar med ringa trafik fordras i regel ingen särskild anordning för
över-körning av kantsten. Vid infarter till garage, verkstäder och lagerlokaler med
_____relativt stark trafik ordnas överkörningen
enklast genom att kantstenen antingen fasas av
eller sänkes på erforderlig längd.
Fig. :32 Exempel på kantstensöverkörning
Trafiksignaler
begagnas för reglering av gatutrafiken. De kunna utgöras av trafikskyltar
(förbudstavlor, varningsmärken m. m.), ljussignaler, trafikfyrar och trafikdelare.
Trafikskyltar i stad äro av samma slag som
de, som förekomma på vägar.
Ljussignaler förekomma huvudsakligen vid
gatukorsningar i stad och bestå av tillräckligt
antal ljusaggregat, som äro sammansatta av tre
elektriska lyktor över varandra, den översta
med rött, den mellersta med gult och den
nedersta med grönt sken. Lyktornas linser
böra ha en synlig diameter av 20 cm. Lyktorna
böra avskärmas väl, så att solreflex förhindras.
Ljussignaler av nämnda typ avse i regel både
kör- och gångtrafik. Även för reglering av
spårvägstrafik användas emellanåt ljussignaler,
konstruerade efter andra principer för att icke
förväxlas med den övriga trafikens signaler.
Ljussignaler kunna vara handmanövrerade
eller automatiska. I senare fallet kunna de
också vara fordonsstyrda, d. v. s. styras av i
körbanan nedlagda kontakter, som påverkas
av passerande fordon. Fig. :33 a. Signalkiosk
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
