Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap, 853. Vattenförsörjning
853:5
: 125 Uppgifter tör olika städer
I nedanstående tabell återges ur SKTF:s statistik värden på specifik och total
förbrukning år 1947 i våra 10 största städer.
Stad Antal
vatten-förbrukare f Specifik
vattenförbrukning Max.
dygnsförbrukning m3/d [-Årsförbrukning-] {+Årsförbruk- ning+} tusen m3/d
max. 1/f d med. 1/f d min. 1/f d
Stockholm.... 715 000 390 275 181 279 000 71 769
Göteborg..... 314 200 266 208 107 83 467 23 909
Malmö....... 161 000 217 180 115 35 000 10 600
Norrköping . .. 69 000 315 235 135 21 700 5 930
Hälsingborg. . . 67 900 279 198 129 18 954 4 909
Uppsala...... 58 000 244 192 132 14 138 4 058
Örebro ....... 52 000 278 214 145 14 476 4 053
Eskilstuna.... 50 700 220 193 142 11 030 3 527
Västerås...... 49 000 381 261 178 18 670 4 661
Borås....... 46 200 281 246 205 13 000 4 144
:13 Vattenförbrukning för eldsläckning
Kommunala vattenledningar bruka i regel dimensioneras för eldsläckning. Enligt
av brandstodsbolagen och SKTF utfärdade bestämmelser skall en för eldsläckning
ändamålsenligt inrättad vattenledning vid högsta normala förbrukning kunna
lämna för eldsläckning 600 m3 under 6 tim., motsvarande ca 27 1/s. För mindre
samhällen reduceras denna vattenmängd till 400 m3 under 6 tim., motsvarande
ca 18 1/s. För större städer är ovan angivna eldsläckningsvattenmängd för liten.
:14 Industriell förbrukning
Kommunalt vattenledningsvatten användes endast av industrier med ringa
vattenförbrukning. Starkt vattenförbrukande industrier, t. ex. cellulosafabriker,
anlägga i regel egna vattenledningar. Östrands sulfatfabrik t. ex. förbrukar mera
vatten än Stockholms stad. Det ungefärliga behovet vid några industrier framgår
av följande:
Cellulosafabriker, per ton massa........................300—800 m3
Sockerfabriker, per ton sockerbetor..................10— 16 ra3
Bryggerier, per 1 000 1 öl....................................5— 8 m3
Mejerier, per 1 000 1 mjölk..................................3— 6 m3
Garverier, per m2 behandlad hud......................1— 2 m3
Tvättinrättningar, per ton tvättgods................50— 75 m3
:2 Vattentillgång
Vattnet är i naturen underkastat ett kretslopp från och till havet. Den på
markytan fallande nederbörden avdunstar till en del, medan en annan del tränger ned
i jorden, där den bildar grundvatten. Återstoden avrinner som ytvatten genom
rännilar, diken, bäckar, å^r, älvar och floder till havet.
:21 Nederbörd och avdunstning (jfr kap. 148. Meteorologi och kap. 841. Hydrologi.)
Nederbördens storlek bestämmes med nederbördsmätare och anges i mm
vattenpelare. För bestämning av intensitetens variationer under ett regn användas
registrerande mätare, vilka rita diagram över nederbördshöjden som funktion
av tiden.
Årsnederbörden i Sverige uppgår till i medeltal 690 mm. Fördelningen över landet
framgår av 148:6. Nederbörden är lägst på Öland, i medeltal ca 400 mm, högst i
fjällen, där 3 000 mm uppmätts. I Stockholm är den i medeltal ca 530 mm.
Vid beräkning av vattentillgången i en vattentäkt utgår man från årsnederbördens
minimivärden. Likaså måste beaktas att två till fyra torra år kunna följa på
varandra.
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
