Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 854. Avlopp
854:5
: 53 Reningseffekten
Vid olika nu använda reningsförfaranden framgår reningseffekten av följande
översikt [3].
Reningseffekten mätes i a) procentuell minskning (på grund av reningen) av den
biokemiska syreförbrukningen, b) procentuell minskning av halten uppslammade
ämnen och c) procentuell minskning av bakteriemängden.
Reningseffekt, %
Reningsförfarande Biokemisk syreförbruk ning (se : 42) [-Uppslammade-] {+Upp- slammade+} ämnen Bakterier
Làggradig rening
Mekanisk rening
Finsilning.............................. 5— 10 5- 20 0— 10
Sedimentering utan omröring............. 30- 40 40— 60 20- 40
Do efter omröring...................... 30- 50 50- 70 30— 50
Do och filtrering........................ 40— 60 60— 70 30- 50
Höggradig rening
Kemisk rening
Kemisk fällning......................... 60- 70 70- 85 30— 70
Kemisk fällning och filtrering............ 60— 80 80- 95 60- 90
Biologisk rening
Högbelastade biologiska bäddar.......... 70- 90 80- 90 50— 70
Lågbelastade do........................ 85- 95 85- 95 85- 95
Aktivt siam............................ 85- 95 85— 95 85— 95
Biologiska bäddar och filtrering.......... 95-100 100 95—100
Klorering
Av obehandlat vatten................... 5- 40 0 30- 90
Av låggradigt renat vatten.............. 10— 70 5— 70 80—100
Av höggradigt renat vatten.............. 70—100 70-100 95—100
Klorering av obehandlat vatten anses otillförlitlig. Avloppsvatten bör före
klorering ha undergått åtminstone silning genom duk med 1,5 mm fri maskvidd.
: 54 Förreningsanordningar
ha till uppgift att skydda reningsanläggningen och underlätta driften
Galler avse att skydda
pumpar, ventiler m. m. för
grövre föremål.
Handrensade galler utföras
av rund- eller plattjärn
ställda i lutning 1:3 eller
brantare och vanligen med
40—60 mm fri öppning
mellan järnen.
Maskinrensade galler
kunna utföras med öppningar
under 20 mm. Gallerrenset
oskadliggöres genom
ner-grävning eller förbränning
eller återföres till
avloppsvattnet efter
sönderhack-ning i en renstuggare.
Rensskärare (se fig.) är en
slags kombination av gal-
Fig. :54 a och b
Rensskärare
38 — Bygg IV
593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
