Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 858. Samhällsmätning
858:3
materiel böra klarläggas. Det bör tillses, att erforderligt antal vederbörligen
längdbestämda mätband (med betryggande reserv) stå till förfogande. Enhetliga
formulär till punktskisser, observationsprotokoll och mätskisser, beräkningshandlingar
m. m. anskaffas. Det bör icke förekomma och är icke förenligt med god
resultatorganisation att anteckna observationsresultat och utföra skisser å tillfälligt
anskaffat material av varierande format och beskaffenhet.
:3 Stomnätsanläggning
: 31 Stomnätets utformning m. m.
Ett stomnät bildas av fasta och genom tidsbeständiga anordningar till läget
säkerställda markpunkter och av förbindelselinjerna mellan dessa. Vid större
anläggningar utföres stomnätet såsom huvudnät, omfattande några få fasta punkter
ungefärligen jämnt fördelade över hela mätningsområdet, samt detaljnät, där sådant
erfordras, såsom förtätning av huvudnätet. Förtätningen med detaljnät innebär
en inpassning i huvudnätet av fasta punkter på så små avstånd från varandra
(normalt 150—200 meter), att punkterna och förbindelselinjerna mellan dem bliva
bekvämt användbara för inmätning, respektive utsättning av gränser, byggnader
m. fi. markdetaljer.
Förtätningen från huvudnätets glest belägna punkter till ett arbetsdugligt detalj
-nät sker i etapper (ordningar) varigenom punktavstånden successivt minskas. I
större huvudnät, som regelbundet anläggas såsom triangelsystem, sker
förtätningen till en början och ned till ett punktavstånd av 1,5—2 kilometer även genom
triangelbildningar. Den återstående förtätningen utföres därefter genom
anläggning av brutna linjetåg, polygontåg, som anslutas till triangelpunkterna och med
dessa bilda ett fast system.
Vid utformningen av detaljnätet bör bl. a. iakttagas, att anordning av lägre
ordning bör givas betryggande stöd av (anslutning till) närmast belägna punkter av
högre ordning. Förtätningen till detaljnät bör sålunda ske inom huvudnätets ram.
Anordnas detaljnät såsom utväxter på ett för litet huvudnät blir resultatet
otillfredsställande ur noggrannhetssynpunkt. Denna brist gör sig särskilt märkbar
om två eller flera sådana utväxter från huvudnätet till följd av fortsatt utveckling
ytterligare påbyggas och komma varandra så nära, att en sammankoppling dem
emellan måste ske.
Lämplig placering av stomnätets fasta punkter bestämmes efter undersökning
av markens naturliga förutsättningar. Eftersom mätningsområdet regelbundet
skall helt täckas av huvudnätet, placeras de punkter, som bilda nätets ytterkanter,
vanligen något utanför området. Några principskisser över vanliga
huvudnäts-typer och nätens lägen i förhållande till motsvarande mätningsområden angivas
å fig. a—e.
Vid förtätning av huvudnätet bör principiellt sett eftersträvas, att — så långt
terrängförhållandena medgiva — förlägga lägre ordningspunkter i eller omkring
tyngdpunkten av närmast högre ordnings trianglar. Förtätningsåtgärden kan
avse en enda punkt eller kombinationer av punkter (dubbelpunkt, trippelpunkt
o. s. v.). Några vanliga förtätningssystem åskådliggöras å fig. f—k.
Fig. :31 a—e. Vanliga typer av huvudnät
627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
