Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 861. Dikning
861:4
:4 Rörledningar
:41 Fördelar i jämförelse med öppna avlopp
1) Markens brukning underlättas genom att större odelade ytor erhållas
2) Ingen mark går åt till diken eller upplag, och därmed undvikas också besvärliga
ogräshärdar
3) Schaktmassan minskar, särskilt i djupa skärningar
4) Inga broar behövas
5) Avloppet blockeras mindre av is och snö
6) Underhållet blir ringa.
Dessa fördelar ha medfört att täckta avlopp blivit allt vanligare, särskilt i södra
och mellersta Sverige. Då rörledningar < 9" skola användas, bör lutningen vara
minst 1,5:1000. Vid större ledningar bör lutningen helst ej understiga 1:1000.
Kombinerade öppna och täckta avlopp användas då flodvattenmängden, om den
framförde.s i ledning, skulle medföra allt för stora rördimensioner. Vid ifrågavarande
system avledes normalavrinningen i rör, till vilka täckdikessystemen anslutas,
medan flodvattenavrinningen ledes i öppna diken ovanför eller vid sidan av rören.
: 42 Projektering
Läggningsdjupet bestämmes med stöd av under :32 angivna torrläggningsdjup,
erforderligt fall m. m. Ledningen bör läggas på frostfritt djup.
Lutningen bör regleras inom sådana gränser, att vattenhastigheten ej understiger
0,3 och ej överstiger 2,5 m/s, detta för att ledningen icke skall slamma igen eller
utsättas för förstörelse genom mekanisk nötning av sand o. d.
Vattenmängden, som en ledning har att framföra, beräknas som vid öppna avlopp.
Beräkning måste dock göras även vid smärre nederbördsområden. Större
noggrannhet fordras än vid öppna diken.
Dimensionsbestämningen sker lämpligen med hjälp av syftlinjenomogram för
Mannings formel, se 142:332—: 334 i band I. I allmänhet dimensioneras ledningarna
så, att de utan nämnvärt övertryck förmå avleda normal flodavrinning. Vid
exceptionellt stor flodavrinning kan man tolerera en kortare tids översvämning
av marken, enär skadan härav i regel är mindre än merkostnaden för eljest
erforderlig dimensionsökning.
:43 Rör
I regel användas betongrör (234:3 i bd II) när erforderlig diameter är > 150—200 mm.
För mindre dimensioner användas tegelrör. Rörkvaliteten och en omsorgsfull
läggning är avgörande för ledningens framtida bestånd. Om rörgodset är fullgott,
behöver ytbehandling av betongrör sällan ifrågakomma1).
Lantbruksstyrelsen överväger (1948) att utfärda särskilda normer för s. k.
lantbruksrör av betong, vilka torde komma att utföras utan muffar och med mindre
hållfasthetsfordringar än som föreskrivas för rör inom kommunaltekniken.
Rörskarvarna i torrläggningsledningar behöva i allmänhet tätas endast då fin
sand, rötter e. d. eljest befaras tränga in genom fogarna eller då särskild
anledning finnes förmoda att vattnet vid övertryck tränger ut genom fogarna och
sedan följer rörsträngens utsida och förorsakar underminering.
: 44 Brunnar
Brunnar anbringas i skarpa krökar, vid inkommande avlopp samt där ytvatten
skall tillföras ledningen. Täckdikesstammarna böra ej kopplas direkt till
rörledningen. För att underlätta kontroll av ledningen bör avståndet mellan brunnarna
ej överstiga 200 m. Grunden under brunnarna brukar förstärkas med plankbotten,
stensättning eller betonggjutning. För att möjliggöra uppsamlande av siam och
sand äro brunnarna försedda med ett ca en halv meter djupt slamrum, vilket
l) Se Granholm, Hj. »Ett långtidsprov å betongrör», StatensVäginstitut, meddelande 1944.
643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
