Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 862. Invallning
862:2
ofrånkomligt med en viss överbevattning, där cirkelytorna gripa in över varandra.
Vid lämpligaste uppställning av tuberna (s. k. triangelförband) uppgår förlusten
härigenom till 21 %.
: 36 Manometrisk tryckhöjd
För att kunna bestämma lämplig pump och motor fordras uppgift om erforderlig
total (manometrisk) tryckhöjd. Denna utgöres av summan av sughöjd från
vattenyta till pump, tryckhöjd från pump till spridare, förluster i ledningarna samt
erforderligt övertryck på spridaraggregaten. De firmor, som tillhandahålla
lämpligt bevattningsmaterial (t. ex. av system Perrot, Lanninger eller Hagman), kunna
meddela erforderliga uppgifter, såsom förlusterna i olika typer av rörledningar,
rörkrökar, ventiler o. d. Det gäller att dimensionera anläggningen så, att summan
av anläggningskostnaden och den kapitaliserade driftskostnaden blir ett minimum.
: 37 Bevattningsbehovet
Bevattningsbehovet är störst månaderna maj—juli. Större behov föreligger i östra
än i västra Sverige, och sandjordar äro mera krävande än lerjordar. Härtill kommer
bl. a. att olika grödor ha olika vattenbehov, varjämte nederbörden varierar år
från år. Något generellt värde på det årliga vattentillskott, som kan vara lönande
att tillföra, går därför ej att ånge. I medeltal torde det vid besprutning av
betesvallar o. d. i de mera regnfattiga delarna av landet röra sig om ca 75 mm per år,
vilken mängd lämpligen kan fördelas på 3—5 givor beroende på markslag m. m.
Särskilt tacksamma att bevattna äro betesvallar, rotfrukter samt köksväxter o. d.
I detta sammanhang må även nämnas parker, idrottsplatser, flygfält etc.
: 38 Lönsamheten
Lönsamheten beror vid jordbruksdrift på merskördens värde i förhållande till
bevattningskostnaden. Att väsentlig skördeökning vinnes genom bevattningen
behöver ej betyda, att den är lönande. Av särskild betydelse för räntabiliteten äro
jordbrukspriserna samt driftskostnaderna. Där elektrisk drift användes, bör
strömpriset ej överstiga 10 öre per kWh. Vanligen kan priset dock begränsas till
ungefär hälften. Ofta kan man genom att vattna nattetid erhålla särskilt billig
taxa, samtidigt som förlusterna genom avdunstning då bli mindre. Enär blåst
försvårar bevattningen, ställa sig nätterna även gynnsamma, då de i allmänhet
äro lugnare än dagarna.
:4 Litteratur
[1] Fredholm, O. och Nilsson, S. »Torrläggning och bevattning», Sv. Jordbrukets bok,
Sthlm 1941.
[2] Flodkvist, H. och Hallgren, G. »Bevattning». Sthlm 1942.
[3] Lanninger, K. »Beregnungstechnik zur Sicherung der Volksernährung». Frankfurt
am Main 1937.
[4] Orrje, A. »Ekonomisk dimensionering av rörledningar för bevattningsanläggningar».
Stockholm 1941.
[5] »Angående lån från bevattningslånefonden». Svensk Författningssamling nr 543/1942.
651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
