Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
riktad, vilket givetvis ej bör ske. Vid behållare med stora planmått är det därför
ej tillåtet att fast förbinda tak och väggar. Genom en glidfog kunna
horisontalkrafterna begränsas till de friktionskrafter, som kunna uppkomma i fogen.
Väggarna kunna på detta sätt fortfarande användas som stöd för taket. Vill man
eliminera även friktionskrafterna, göres taket helt fritt från väggarna. Takplattan
får då utefter väggarna uppbäras av rader av fjädrande pelare. Fogen mellan
takplattans underkant och väggarnas överkant tätas med drev, gummilist eller
annat lämpligt material, som ej förmår överföra några krafter, se fig. :413.
: 32 Behållare med cirkulär planform
: 321 Botten, se :311
: 322 Väggar
Det horisontala vätsketrycket upptages vid cirkulära behållare huvudsakligen
av ringspänningar i väggarna. Moment av nämnvärd storlek uppträda endast vid
väggfoten, om denna är fast förbunden med bottenplattan. Därvid uppkomma
även dragande normalkrafter i radiell led i bottenplattan. Den cirkulära behållarens
fördelar framför den rektangulära framträda starkast, när behållarens djup är
stort i förhållande till diametern. Om detta förhållande minskar, får randmomentet
vid bottenplattan allt större betydelse för att slutligen helt dominera. Genom
att utbilda en dilationsfog mellan vägg och bottenplatta, så att de av
ringspänningarna förorsakade elastiska deformationerna fritt kunna äga rum, kan
randmomentet helt undvikas. Vid behållare med mycket stor diameter och måttlig
höjd kan det visa sig lämpligt att, liksom vid rektangulära behållare, utföra
väggarna som plattor eller valv mellan kontreforter.
: 323 Tak
I tillämpliga delar gäller vad som sagts om tak till rektangulära behållare (: 313).
Cirkulära behållare kunna i många fall med fördel förses med kupoltak.
Kupolringen måste då utformas, så att deformationerna i densamma ej ge sprickor i
väggens överkant.
:4 Behållare av vanlig armerad betong, uppburna av pelare
:41 Behållare med rektangulär planform
: 411 Pelare
Pelarna ställas i allmänhet på grundplintar, vilkas area är betydligt större än
pelarnas. Det är lämpligt att avväga plintarnas höjd, så att pelarlängden blir
konstant. Pelarna räknas i allmänhet fast inspända i grundplintarna om ej
särskilda anordningar äro vidtagna för att göra förbandet ledat. I de flesta fall
in-spännas pelarna i behållarens bottenkonstruktion. Belastningen från behållaren
ger upphov dels till centriska normalkrafter i pelarna och dels till moment.
Momenten uppkomma på grund av vinkeländringar i de element av
bottenkonstruktionen i vilka pelarna äro inspända, vid bottenkonstruktionens elastiska
deformation under belastningen. Vid variationer i bottenplattans temperatur och
fuktighetshalt längdändras bottenplattan. Även härigenom utsättas pelarna för
moment, vilka vid stora planmått på behållaren och korta pelare kunna nå avsevärd
storlek. Man kan därför tvingas att utföra vissa pelare som pendelpelare.
: 412 Botten
Bottenplattan utföres vanligen som pelardäck eller korsarmerade plattor på
kontinuerliga balkar. I båda fallen komma väggarna att tjänstgöra som kontinuerliga
balkar utefter bottenplattans kanter. Då väggbalkarna äro höga i förhållande till
spännvidden, gäller för dem ej Naviers sats. De dimensioneras därför enligt de
särskilda principer, som gälla för höga balkar, se 163:124, 335:142 och 822:000.
På grund av belastningens art får man vid enrummiga behållare endast ett
belastningsfall, nämligen samtliga plattfält samtidigt och oftast lika belastade. Är
behållaren genom mellanväggar uppdelad i två eller flera från varandra skilda
avdelningar, kompliceras givetvis beräkningarna och antalet belastningsfall ökar.
674
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
