Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2 Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
Vid nitade plana bottnar på betongunderlag
anbringas i Amerika ett sandlager med en
minimitjocklek av 1" på betongen, innan
plåtbottnen sänkes ned på underlaget. Sedan
behållaren färdigställts, fylles mellanrummet
mellan plåten och betongen med cementbruk,
som pressas in under behållaren till ett djup
av minst 18" innanför plåtväggarna.
: 65 Provning
Förutom normal kontroll och provning av nit- och svetsfogar, böra täthetsprov
med vatten utföras, innan behållaren målas. Nitade plana bottnar provas med
vatten, innan bottnen sänkes ned på underlaget. Vattnet skall nå över fogen
mellan botten- och väggplåtarna. När behållaren är färdignitad eller -svetsad,
provas den genom vattenfyllning till fullt djup. Eventuella läckor tätas genom
diktning vid nitfogar eller omsvetsning vid svetsfogar. Inga reparationer få utföras,
förrän vattenytan sänkts minst 60 cm under det defekta stället.
: 66 Rostskydd
Allt stål skall rostskyddas in- och utvändigt. Det invändiga skyddet skall utföras
med hänsyn till beskaffenheten av den vätska, för vilken behållaren är avsedd.
Stålet skyddas med hjälp av rostskyddande färger eller metallöverdrag, eventuellt
kompletterade med katodskydd (cathodic protection). Beträffande röstning och
rostskydd i vatten under olika betingelser hänvisas till [10] och [11]. Katodskyddet,
som är avsett för de ytor, som komma i beröring med vätskan, innebär att en svag
elektrisk ström sändes via elektroder, nedsänkta i vätskan, genom vätskan till
behållarväggarna, vilka utgöra katoden [12]. En stålbehållare kan även skyddas
såväl in- som utvändigt mot korrosion genom anbringandet av ett
sprutbetong-skikt, armerat med armeringsnät, på stålytorna.
Fig. :642 Typisk sektion av
fundament för oljecistern
:7 Litteratur
[1] Löfquist, B. »Temperatureffekter i hårdnande betong.» Tekniska medd. från Kungl.
Vattenfallsstyrelsen, ser. B, nr 22, 1946.
[2] Lyse, I. »Betongens krympning og flytning.» Tidskr. Betong 1946, h. 2.
[3] Röhfors, Holger. »Betongreservoarer.» Betong, Natur och Kultur 1945.
[4] Wästlund, G., Jonsson, P. O. och Österman, J. »Undersökning rörande
sprickbildningen i armerade betongkonstruktioner.» Stockholm 1945.
[5] Kennedy, C. R. »Design and Construction of Prestressed Concrete Tanks». Journal
of the American Water Works Association 1945, h. 1.
[6] Freyssinet, E. »Ouvrages en béton précontraint destinés à contenir ou à retenir
des liquides.» Association internationale des ponts et charpentes, troisième congrès,
publication préliminaire, 1948.
[71 Lebelle, P. »Réservoir de 7000 m3 destiné à l’alimentation de la ville d*Orléans en
eau potable.» Association internationale des ponts et charpentes, troisième congrès,
publication préliminaire 1948.
[8] Ostenfeld, Chr. »Forspændte betonkonstruktioner, praktiske anvendelser.»
Bygg-ningsingeniøren 1948, h. 5.
[9] »Tentative standard specifications for elevated steel water tanks, standpipes and
reservoires. American Water Works Association, American Welding Society 1940.»
Journal of the American Water Works Association dec. 1940.
[10] Palmær, Eva. »Järnets korrosion i vatten och dess förhindrande.» IVA 1948:4.
[11] »Tentative recommended practice-repainting elevated steel tanks and water storage
tanks. American Water Works Association 1943.» Journal of the American Water
Works Association july 1943.
[12] Progress Report of the Committee ön Cathodic Protection of Steel Tanks and
Standpipes. Journ. of the New England Water Works Association 61:97 (1947).
[13] Bushway, Walter B. »A tomato-shaped water tank.» Water Works Engineering
dec. 1939.
684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
