Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 874. Stolpar, master och torn 874:1
. —
874:6
Max. utslagsvinkel = a. 45° 90° 110° 180°
v max 1,58 3,00 3,11 1 3,0 { 5,0
TT max Q 0,60 1,50 1,56 3,03
HmaxfÖT V = 33°,5 45° 50° 55°,8
Sannolikast
Viktigt är att tillse, att tornet förankras i underliggande väggar, så att tillräcklig
säkerhet mot stjälpning finnes.
: 53 Konstruktiv utbildning
Bestämning av virkesdimensionerna sker enligt vanliga principer.
Tidigare var det vanligt att mitt i tornet ha en genomgående, vertikal hjärtstock,
vilande på ett bjälklag under tornets takfot. Intill denna hjärtstock läggas på
vissa höjder horisontalband av träbjälkar ut till de sparrar, som finnas i tornets
hörn. Snedsträvor dragas, där så erfordras, från sparrarna mot hj ärtstocken.
I senare tornkonstruktioner har den s. k. mantelkonstruktionen kommit till
användning. Här lämnas tornets inre mera fritt, ingen hjärtstock finnes utom i tornets
övre del för uppbärning av tornkorset.
Tvärförband. Taksparrarna förbindas med horisontalförband på 3 till 5 m avstånd
i höjdled samt med diagonaler i sparrarnas plan. I vissa fall, vid raka tornväggar,
kan det vara lämpligt att låta ytterpanelen övertaga diagonalernas funktion,
varvid panelen spikas diagonalt.
Skarvning. Sparrarna få ej avbrytas av liggande virke utan skarvas, om så erfordras,
med rak stöt eller rak bladskarv. På sidorna om de sammanstötande balkändarna
läggas plattjärn eller plankstycken, fästade med bultar, med eller utan taggbrickor,
eller med spikning. Vid högt yttryck mellan delarna inlägges plåt i skarvytan, helst
zink- eller blyplåt.
Skarvarna i olika sparrar förskjutas i höjdled relativt varandra.
Övriga sammanfogningar mellan gallerverkets stänger kunna utföras medelst
hophuggningar och genomgående bultar, med taggbrickor och bultar eller medelst
spikning. Om taggbrickor användas, är det av vikt, att förbindningarna placeras
på sådant sätt, att bultarna bli lätt åtkomliga för efterdragning. Det bör också
i arbetsbeskrivningen föreskrivas, att efterdragning av bultarna skall ske, när
virket torkat ur.
Har tornet svängd ytterkontur, ger man den bärande stommen rak form och
åstadkommer de svängda formerna med påsalning.
:6 Litteratur
[1] Kungl. Vattenfallsstyrelsen. »Handbok för driftspersonal vid Statens
kraftverk», del III.
[2] Kungl. Telegrafstyrelsen. »Byggnadsinstruktion», del I.
[3] Fonrobert, F. »Grundzüge des Holzbaues im Hochbau». Berlin.
[4] Gesteschi, Th. »Hölzerne Dachkonstruktionen». Berlin.
[5] Karlsson, V. »Husbyggnadskonstruktioner», del III.
[6] Royen, N. Kompendium i Byggnadsteknik vid KTH, del II.
[7] Stoy, W. »Der Holzbau».
[8] Svenska Teknologföreningens Handbok 38, SEN 12. »Normer för elektriska
luftledningar för starkström.»
[9] Kungl. Vattenfallsstyrelsen. »Handbok för byggande av högspänningsledningar».
Stockholm 1947.
[10] Girkmann, K und Königshofer, E. »Die Hochspannungsfreileitungen». Wien 1938.
[11] Taenzer, W. »Eisene Gittermaste für Starkstromfreileitungen. Berechnung und
Beispiele». Berlin 1930.
[12] Svenska Teknologföreningens Handbok 51, SEN 21. »Normer för
kontaktledningar för bananläggningar».
701
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
