Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 875. Linbanor och kabelkranar
875:2
:22 Allmän anordning
Konstruktivt sett består en kabelkran av en fast bärkabel, fäst mellan tvenne
torn, en hissvagn, löpande på bärkabeln med hissblock, som uppbära lasten, samt
ett 2- eller 3-trummigt kranspel, vilket medelst åk- och hisslinor är förbundet
med kranvagn ocli hissblock, så att lasten kan åka eller höjas och sänkas. För
manövreringen av kranen finns en särskild förarhytt, som vanligen är placerad
högt upp på det ena tornet med utsikt över arbetsplatsen. Förarhytten kan
emellertid även vara placerad på kranvagnen eller i ett särskilt torn, beläget nere på
själva arbetsplatser.
Kabelkranarna indelas i följande huvudgrupper:
1. Stationära kabelkranar, där de båda tornen äro fasta på fundament (fig. :22 a
nästa sida).
2. Farbara kranar, där tornen äro farbara. Dessa återigen indelas i tvenne
undergrupper:
a. Parallellkranar, där båda tornen äro farbara på parallella spår.
b. Radialkranar (fig. : 22 b), där det ena tornet är fast och det andra går på
en cirkelbåge.
: 23 Krantornen
De fasta kranarnas torn äro i allmänhet utförda såsom master, stagade med
särskilda stagkablar.
De farbara krantornen utföras antingen rullande på 2 spår eller på ett spår. I
sistnämnda fallet är tornet utfört som ett s. k. pendeltorn och då tjänstgör själva
tornet jämte en i detsamma anbragt motvikt såsom automatiskt verkande
spänn-anordning för bärkabeln. Pendeltornet spelar även en viss roll ur
kostnadssynpunkt, då man genom pendeltorncns konstruktion inbesparar ett spår och
kostnaden för boggier och hjul. Kabelkrantornen utfördes länge i träkonstruktion,
men man övergick i början av 20-talet till järnkonstruktion.
: 24 Drivanordningen
består som ovan nämnts av ett kranspel med två eller tre lintrummor. I ett
2-trummigt spel är åklinan fästad på den ena trumman och hisslinan fästad pä den
andra. 3-trummiga spel användas vid kranar med gripskopor eller liknande
anordningar för att manövrera öppningslinan. På de äldsta kabelkranarna
utgjordes drivmotorn av en ångmaskin och denna konstruktion förekommer
fortfarande vid amerikanska kabelkranar. I brist på elektrisk kraft kunna även
dieselmotorer användas. I de allra flesta fall använder man emellertid elektriska motorer.
Man skiljer mellan 1-motorkranar och 2-motorkranar, beroende på om hiss- och
åktrummor drivas från en gemensam motor eller från skilda motorer.
2-motor-konstruktionen ger kranen ökad kapacitet, emedan man vid denna konstruktion
kan hissa och åka samtidigt. Vid 1-motorkranarna återigen kopplas trummorna
skiftesvis medelst friktionskoppling till den enda motorn.
: 25 Kranvagnen
Kranlasten uppbäres av kranhake, lastbom eller dylikt, och ett hissblock, som i
sin tur är upphängt i en 2-, 4-, 8- eller flerhjulig hissvagn. Ett för kabelkranen
karakteristiskt drag är att denna hissvagn samarbetar med s. k. supporter, dvs.
på bärkabeln upphängda bärrullar för hiss- och åklinorna. Avsikten med dessa
supporter är att hindra alltför stor nedhängning av den obelastade hisslinan.
Supporterna kunna antingen vara fastskruvade på kabeln eller lösa, och
uppfångas resp. utläggas på kabeln med hjälp av på hissvagnen anbragta
support-fångare.
: 26 Bärkabeln
utgöres i allmänhet av en helsluten kabel med slät yta. Den är i båda ändarna
förankrad med kilmuffar och dessa äro i sin tur i allmänhet vridbart lagrade.
Då bärkablar av fabrikationstekniska skäl ha en begränsad diameter, max. ca
90 mm, måste man vid särskilt stora laster använda flera bärkablar. Kranar
ha förekommit med ända upp till 6 kablar. Hållfastheten hos kabeln går
707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
