Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 881. Vattenlagen
881:4
ningen, som även har att gälda gottgörelse för minskning i dylik kostnad. Skall
ersättning, som nu sagts, gäldas av den dikande eller markägare enligt 13 §, vare
denne om det äskas, pliktig att ställa pant eller borgen för beloppet hos
länsstyrelsen (19 §).
I fråga om syneförrättning enligt 10 kap. är förrättningsmannen skyldig
underrätta vägdirektören (6, 8, 52, 67 §§). Handlingarna skola finnas tillgängliga hos
aktförare i orten (26, 39, 74 §§).
Den som önskar upplysning om lagligen fastställda torrläggningsföretag av det
ena eller andra slaget kan i första hand i vederbörande vattendomstol få granska
vattenboken - 3:e avdelningen (VL 12 kap. och förordning 1921 31/12 om
vattenbokens inrättande och förande). Originalhandlingarna förvaras däremot i
lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå enligt kungörelse 1939 22/12 om redovisning
av akter rörande företag enligt 7 kap. VL.
: 49 Lagstiftning om järnvägs- och spårvägsbyggnader
Järnvägars och spårvägars förhållande till vattendrags- och framför allt
torrläggningsintressena regleras dels i vattenlagen, dels i »lag 1920 11/6 om vad vid
anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas till tryggande av närliggande
marks torrläggning». VL innehåller de grundläggande och allsidiga bestämmelserna,
medan den speciella lagen omfattar detaljerna under hänvisningar till vattenlagen.
I det följande redogöres för VL.
I den mån en järnvägs- eller spårvägsbyggnad innebär utfyllning, pålning,
bro-eller trumbyggande i vatten under det högsta kända vattenståndet (2 kap. 1 §),
kan åtgärden anses vara vattenbyggnad som kräver vattendomstols medverkan
för utförande. Speciellt framhålles detta i 40 §, som uttryckligen förklarar, att
bro eller annat byggande i vatten för statens eller enskild järnväg, till vars
anläggande regeringen lämnat tillstånd, skall ske enligt vattenlagens bestämmelser.
Bemärkas böra de risker järnvägsbyggaren kan vara utsatt för i vattenrättsligt
avseende i närheten av eller vid korsning av allmän far- eller flottled (11 §).
Samarbete bör därför redan vid planläggningen sökas med vattensamfärsdelns styrelser.
Vid förslagets uppgörande bör man även inhämta vederbörande statens
lantbruksingenjörs yttrande om genomsläppningsöppningarnas storlek för broar,
kulvertar och trummor med hänsyn till nuvarande och blivande torrläggning av
mark. I 7 kap. stadgas nämligen följande:
Tarvas för torrläggning av mark att genom järnvägs banvall vattenavlopp
anordnas eller ock befintligt sådant utvidgas eller fördjupas, vare järnvägens ägare
pliktig att ombesörja arbetet (9 §).
Har järnväg till den del, varom fråga är, påbörjats före 1921 1/1, vare järnvägens
ägare berättigad till ersättning för arbete enligt 9 §, i den mån ej arbetet tarvas
för torrläggning till högst 1,2 m djup av åker eller äng, som jämväl vid tiden för
järnvägens tillkomst varit att hänföra till sådant ägoslag (10 §).
Har bro eller annan byggnad i vatten för järnväg verkställts i överensstämmelse
med vattendomstolens besked eller har, där sådant besked ej inhämtats,
järnvägen till den del, varom fråga är, anlagts (enligt vad därom är särskilt stadgat i
lagen 1920 11/6) i överensstämmelse med de föreskrifter som meddelats vid särskild
syneförrättning, eller med i vederbörlig ordning kungjord plan, mot vilken erinran
ej framställts, eller med erinran som gjorts mot sådan plan, vare järnvägens ägare
berättigad till gottgörelse för arbete enligt 9 §. Dock må, där besked av
vattendomstolen eller föreskrift vid syneförrättning ej inhämtats, ersättning för sådant
arbete icke tillkomma järnvägens ägare i den mån arbetet tarvas för vinnande
genom markens torrläggning intill ett djup av 1,2 m av sådan jordförbättring
som i 22 § avses. Ändå att järnvägsanläggning utförts enligt vid syneförrättning
meddelad föreskrift eller vederbörligen kungjord plan, vare järnvägens ägare icke
fri från skyldighet att i fråga om bro eller annan byggnad i vatten på sin bekostnad
vidtaga de ändringar, som på grund av bestämmelserna i 2 kap. må varda ålagda
honom (11 §).
Påpekas bör att med spårväg förstås dylik å särskild banvall (15 §).
46 — Bygg IV
721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
