Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 - Ny metod för glidformsgjutning, av Sven-Erik Svensson, civilingenjör SVR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• me-foc/
GLIDFORMSGJUTNING
Av civilingenjör svr Sven-Erik Svensson
För gjutning av monolitiska betongkonstruktioner
med stor utsträckning i höjdled t. ex.
siloanläggningar för lagring av spannmål, cement, kol,
masugnsslagg och dylikt användes numera ofta metoden
med glidande formar. Vid de stora
konstruktionshöjder det här i regel är fråga om ställa sig de fasta
formarna oekonomiska ur såväl material- som
tidssynpunkt. Glidformen har normalt höjden endast 1,4
—2 m och även om den, jämförd med den fasta
formen, måste uppbyggas med större precision och av
kraftigare och mera högklassigt formmaterial blir den
avsevärt billigare per m2 formberörd yta och då
givetvis allt billigare ju större glidhöjden är. Det
hittills vanligaste sättet för lyftning av glidformen har
varit skruvningen eller något liknande helt manuellt
förfarande. Formbockarna, som i regel utförts av trä
med bult- och taggbricksförband, ha placerats på 1,5
—2,0 m avstånd från varandra och ha via en
skruvanordning upphängts på särskilda skruvjärn, vanligen
0 28 mm. Själva lyftningen utföres av ett skruvarlag,
där varje man har 5—8 bockar att skruva. Ett
silobatteri av medelstorlek kräver 50—100 skruvbockar,
varför arbetsstyrkan enbart för formhöjningen blir
avsevärd. Då dessutom arbetet bedrives i skift blir
vid glidformsgjutning med denna skruvmetod följden
ett markant toppbehov av arbetskraft under den tid
glidformsgjutningen pågår. Detta är en avgj ord
nackdel dels på grund av önskvärdheten att hålla en
någotsånär konstant arbetsstyrka på en arbetsplats och
dels på grund av den ofta rådande bristen på
arbetskraft. Samtidigt blir arbetskostnaden för enbart
formlyftningen alltför hög.
Betongens bindande egenskaper under de första
timmarna ha ej heller kunnat utnyttjas. Den hastighet,
varmed glidformen skruvas i höjden, är låg i relation
till betongens hållfasthetstillväxt. Betongen blir
överstark när den släpper från glidformen. Vid en
glidhastighet av t. ex. 2,4 m/dygn och en formhöjd på
1,4 m blir betongens ålder 12 à 14 timmar när den
frilägges. Ur hållfasthetssynpunkt är en ålder av 4 à
5 timmar tillräckligt vid normala
väderleksförhållanden samt lämplig proportionering av och
gjutkonsi-stens hos betongen. Detta skulle då motsvara en
glidhastighet av ca 6 m/dygn vid låt oss säga 1,2 m
form-höjd.
Ytterligare en nackdel med skruvmetoden är
svårigheten att hålla formen i jämn glidning och
ständigt ha formöverkantens alla punkter i våg, en
svårighet som ökar såväl med lyftpunkternas antal som
med antalet skruvställen per man. Den totala i planet
sammanhängande gliclformen lyftes s. a. s. i sektioner
med sinsemellan något olika lyfthastighet. Samtidigt
sker ju lyftningen av varje sektion ej jämnt utan vid
en lyftpunkt i sänder. Följden blir den att hela
glidformen stiger i höjden ständigt utsatt för mer eller
mindre oregelbundna deformationer och
vinkeländringar i formytorna. Påfrestningarna på formkon-
Fig. i. Gjutaggregat standard o 4 m under arbete.
dk 624.057.528:693.5
struktionen bli stora samtidigt soin risken ökas för
lokala anliggningstryck mellan form och betong av
sådan storleksordning att betongen där slits isär.
Med tanke på att eliminera de nackdelar som
vidlåda formlyftningen enligt gängse metoder har AB
Byggförbättring i Stockholm utarbetat en ny svensk
metod för formlyftning efter helt nya linjer. Metoden
har nu använts i Sverige sedan några år tillbaka och
användes fr. o. m. i år i ett flertal andra länder
såsom Danmark, Norge, Island, USA samt i
Sydamerika. Målsättningen vid utarbetandet av den nya
metoden har varit att:
1. reducera arbetsbehovet för formlyftningen till
ett minimum;
2. öka lyfthastigheten;
3. åstadkomma jämn och samtidig lyftning i
formens olika lyftpunkter;
4. förenkla övrigt arbete i samband med
glidformsgjutning såsom betongtransport,
betongdistribution till gjutformen, montering och
demontering av formkonstruktionen m. m.
Lyftningsutrustningen består av ett antal
hydrauliska oljedomkrafter, i vilka formkonstruktionen är
upphängd. Dessa domkrafter eller lyftare förenas via
oljeledningar med en liten elektriskt driven
oljetryckpump. När denna startats pressas olja under tryck
ut till lyftarna, som då alla lyfta samtidigt. Varje
lyftare »klättrar» på ett slätt rundjärn 0 25 mm och
lyftsträckan för varje lyft kan varieras från 10 till
25 mm. Genom lämpligt val av lyftsträcka och tids-
Byggmästaren 1949, 23 ^ I X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
