Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 - Valvformar av trä, av civilingenjörerna Mejse Jacobsson och Göran Bjursten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Stockholmstypen. Fftei att ha ställt ut och strävat upp
stäm-pen, kapar man av dem till rätt höjd. Bockryggarna läggs upp på
stäm-pen och skråspikas. Sedan läggs ströreglar och inbrädning ut.
Fig. 2. Malmötypen. Reglar har spikats ihop, försetts med
överskjutande brädbitar och lagts upp på muravjämningen intill rummets båda
kortsidor. I dessa reglar hängs sedan bockryggarna upp. Stämpen kilas
upp mot bockryggarna. Därpå läggs ströreglar och inbrädning ut.
Fig. 3. Uppsalatypen. En bockrygg och två stämp har spikats ihop
till en bock.
Fig. 4. Uppsalatypen. Bockarna har ställts ut och stagats. Övriga
stämp reses och kilas under, varefter ströreglar och inbrädning läggs
ut. Uppsalatypens bockryggar, ströreglar och inbrädning läggs ut
vinkelrätt mot de båda andra typernas.
rummets andra riktning. Bockryggarna läggs på
fla-tan på strävorna och tjänar som arbetsbrygga,
medan stämphöj derna avvägs och stämpen kapas.
Därefter läggs bockryggarna upp på stämpen och
skråspikas. Ströreglarna läggs ut, antingen i ett
sammanhang eller för en luckrad i taget. Ströreglar
under springorna mellan luckornas ändar riktas in
noggrant, medan övriga placeras efter ögonmått. (Se
fig. i.)
Malmötypen. Malmötypen skiljer sig från
stockholmstypen främst genom att övre delen av
underbyggnadens konstruktion bygges först. Två reglar.
2" X 4", läggs ut efter rummets kortsida, dvs. i den
riktning ströreglar skall ha i färdig valvform. De
drages isär, tills ändarna stöter mot långväggarna,
och spikas ihop. Två brädbitar, den ena
överskjutande, påspikas ovanpå varandra i vardera änclen på
regelns högkant (Se fig. 2). Ströregeln lägges upp med
sina överskjutande delar på muravjämningen och
kommer alltså direkt i sitt slutliga höjdläge. På
samma sätt förfares mecl ströregeln till motsvarande
kortsida. Plank till bockryggar lägges därefter ut i
rummets längdriktning, skjutes isär tills ändarna stöter
mot kortväggarna och spikas ihop. Bockryggarna
lyftes upp och skråspikas vid de två upphängda
ströreglarna. Stämpen reses upp, spikas upptill i
bock-ryggarna och kilas nedtill. Övriga ströreglar lägges
ut, varefter inbrädning sker.
Uppsalatypen. Plank till bockryggar läggs ut två
och två på flatan på golvet i rummets tvärriktning,
ändarna skjuts ut mot väggarna, varefter planken
spikas ihop. Bockryggarnas längd blir då lika med
rummets bredd. I vardera änden fäster man en stämp
med hjälp av en lask. En bockrygg och två stämp
bildar tillsammans en bock. (Se fig. 3.)
Bockresningen börjar vid rummets ena kortsida. Varje bock
stagas med en kort sträva till den närmast förut resta
bocken. (Se fig. 4.) En ströregel läggs ut på
bock-ryggarna längs vardera långsidan i rummet, och
bockhöjderna justeras med hjälp av kilar under stämpen.
Övriga stämp skråspikas i bockryggarna och kilas
upp. Återstående ströreglar lägges ut och inbrädning
sker såsom vid stockholmstypen.
Tabell 1 redovisar de virkesdimensioner, som
kommit till användning i de olika typernas formdelar.
Tabell 1. Virkesdimensioner hos provningens stockholms-,
malmö- och uppsalatyper.
[-Stockholm-]
{+Stock- holm+} Malmö Uppsala
stämp ............................2"x4" 3" X 4" 3" x 4"
strävor............................i"x4" — i"X4"
underlägg............ — i"x4" 1" X 4"
lask ................ —- — 1" x 4"
bockryggar ....................2"x6" 2"x6" 2" Xà"
ströreglar........................2" X. 2" X 4" 2"x4"
inbrädning .......... 1" 1" 1"
Provningslokal och provningsmetoder
På laboratorielokalen ställdes bl. a. följande
fordringar: skydd mot väderlek, jämn temperatur och
belysning samt fri takhöjd på minst 5 m. Själva
provrummet skulle ha planmått som är ordinära för ett
3-vånings lamellhus. Golvet måste vara plant och
Byggmästaren 1949, 23 ^ I X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
