Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockenskräddaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt långa, midt i pannan benade hår bakom öronen,
och var så ändtligen färdig att emottaga det handslag,
husets värdinna erbjöd honom. »Hälsa vackert pågar!»
uppmanade han därpå sina biträden, hvilka ännu stodo
vid dörren, ifrigt sysslande med sina hårluggar.
»Pågarne», nästan lika långa och kantiga som
mästers alnmått, klefvo nu fram och kysste husmodern
på den föga motsträfviga handen, hvarefter alla tre
skräddarne bjödos till bordet, »för att ta sej letta smör
och brö’».
Härunder inträdde husets öfriga fruntimmer,
skräddarne till ära, iklädda rena, nymanglade förkläden och
med det i pannan nyblötta, slätkammade håret betäckt
af hemväfda rutiga hufvudkläden. De tre tjänstpigorna
sneglade belåtet på skräddarne, medan husets fyra
döttrar togo dessa i hand tvärs öfver bordet, eller
tackade för sist, som det hette.
En blick, snabb som blixten, växlades emellan
Maria, äldsta dottern, och Henrik, den äldsta af
skräddarlärlingarne. Men huru snabb denna blick än var,
undgick den ej innepigan Troen, hvars nyss så röda
kinder hastigt blefvo lika hvita som hennes store
lintygskrage, hvars ene snibb hon prässade mellan sina
glänsande tänder, som om hon velat kväfva ett rop af
smärta eller harm.
Marias kinder glödde däremot i grannaste purpur,
då hon, liksom de öfriga kvinnorna satte sig vid de
väntade spinnrockarne.
Skräddarne vore mätte, moran dukade af bordet
och tog därpå fram tvänne stycken vadmal, en korg
med hemspunnen sytråd och en kula med gult vax,
hvilket allt noga mönstrades af mäster Knuts kritiska
blickar, medan lärlingarne konstmässigt fäste en sytråd
kring sina pannor, för att hålla den uppstudsige
hårluggen inom vederbörlig gräns, samt fastsatte de
oundviklige sömhållarne på sina utstående knän, hvilka
troligen tjänat till modell för våra mera moderne »sybaroner».
»Maria och Tilla, mina två äldsta töser, ska’ ha
hvardera en klädning af det mörkblå, klädesberedda
vadmalet; de två yngsta ha nu vuxit i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
