Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urminnessamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett par gamla stafvar, som skulle vara fala; är detta
sanna förhållandet?»
»Stafvar?» undrar åldermannen.
»Ja, ni kalla dem visst stafmän», säger den lärde;
»jag skulle vilja se dem, och äro de gamla, så köper
jag dem.»
»Hvad skall herr studenten ha dem till?» spörjer
åldermannen.
»De skola vårdas väl och ställas i ett museum»,
svarar urminnesstudenten.
»I ett muserum!» hviska alla gubbarna.
»Kan det hjälpa något?»
»Vi ha ingenting emot att bli af med dem, för
de äro urgamla och duga till ingenting, och om herr
studenten skriftligt förbinder sig att ej fara illa med
dem, så tror jag, vi ha laglighet på att sälja dem till
hvem som bjuder, det har vi brukat förr. Men hur
vill han forsla dem? Det är skröplig vara», säger
åldermannen, och hela byalaget, männen såväl som
kvinnorna, stötte på hvarandra och tyckte det vara ett bra
tillfälle att bli af med byns gamle stafkarlar.
»Till en början sticker jag dem väl under armen»,
sade urminnessamlaren.
»Jo, han tror sig! Därtill äro de allt för långa och
tunga; men han kan ju komma med och se på dem»,
sade åldermannen. Och så dref hela skaran ut ur
stugan och till bakbyggningen, för att bevittna handeln
med stafkarlarne. »Här ser han dem», sade
åldermannen och visade två långa, urgamla gubbar, som, innan
man började sälja fattighjonen, hade gått med staf och
påse för att tigga sitt bröd i socknen. »Herr studenten
kan få dem för intet».
Urminnessamlaren förstod nu, att han gått prestaf,
men han var ej en af dem, som släppa het gröt i
skjortkragen och slå mjölk i halsen för att lindra
svedan. Han hittade nog så lärdt på gubbarne och sade,
att de ej voro ovanliga nog för honom; men en kunde
se, att han jäste, för han trodde, att åldermannen
gjorde narr af honom.
»Åldermannen skall ju också ha ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
