Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn, som ock om ditt eget framtida väl. Du flyttar
strax upp på tornkammaren!»
Hennes i iskall ton uttalade befallning åtföljdes
af en härskarinneblick och en höjning af handen, som
kräfde ögonblicklig lydnad; men fasan gjorde mig
nästan vansinnig. Under ett gällt ångestskri kastade jag
mig på knä för henne, grep tag i hennes släpande
sorgdräkt och lofvade att gifta mig med hvem hon
befallde; att göra allt, till och med kalla mig själf
Lena Björk, blott jag ej sattes i röda tornrummet,
där aldrig någon annan människa vågade bo. Därifrån
hade ju den olyckliga »violetta frun» störtat sig i
slottsgrafven och där uppe på altanen syntes hon ju
ännu med barnet på armen mången natt, medan hennes
gemål på en svart häst förgäfves sökte komma öfver
slottsgrafven. Hellre än att en enda natt bo i detta
hiskliga rum skulle äfven jag kasta mig i slottsgrafven!
Fröken Beata mätte med en pröfvande blick djupet
af min förtviflan och såg att det ej gick an att drifva
saken till det yttersta.
»Du kan få flytta in till hushållerskan tills vidare,»
sade hon ryckande till sig sin klädning», men skulle
jag åter märka spår af ditt elaka sinne, så vet du att
jag äger medel och äfven makt — ty du står under
mitt ’lagliga förmynderskap’ — att böja ditt trots».
Utkommen i korridoren såg jag fröken Gunilla
stå bakom en pelare. Hon hade lyssnat vid dörren och
hört hela uppträdet. Med vredesblixtrande ögon knöt
hon sin hand hotande mot dörren till fasterns rum och
hviskade, att jag skulle följa henne. Hon skyndade
förut till sin sängkammare, jag efter, raglande likt en
drucken, och då hon reglat dörren, sökte hon intala
mig tröst.
Genom någon af tjänarne hade hon, då Granberg
uppkallades till fröken Beata, tillfälligtvis kommit att
höra uttalas den förmodan att denna fått kännedom
om den unge inspektorens förbindelse med klockarens
i församlingen äldsta dotter, och Gunilla menade att
det ej skulle bli svårt att få Granberg att göra
gemensam sak med oss i en sammansvärjning mot fröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
