Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mannen i kakelugnsbänken (Helsingborg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var Trulses kvinna lika klok som förut på hvad hon
skulle göra för att få fredadt hus och hem för tattarne.
Men då drog ungmor i Soltorpet henne i tröjärmen
och hviskade något i örat på Trulses kvinna, och
dervid sågo de båda så sakrisens skälmaktiga ut, så alla
de andra gåfvo sig till att skratta, utan att ett fnyk
veta hvad de skrattade åt.
Det var hög middag när mor Trulses kom hem.
Hon satte maten på bordet, kallade in husfolket, satte
sig själf på husbondens plats på tvärbänken bredvid
brödkakan, och började äta välling med husbondens
egen sked, med hans eget namn på skaftet.
Mannen hade som vanligt vaknat vid måltidsdags
och låg bara halfslumrande och bidade på att hon skulle
kalla på honom, men när hon inte gjorde detta blef
han ljusvaken.
»Mor lilla, är det middag I äten? sporde han
fredligt.
»Ja, lille far, men den kunna vi rå på, utan att
du behöfver resa dig», svarade hon lika fredsamt.
»Är det inte min plats du sitter på, mor?» tog
han i lite mindre mildt.
»Ja far, men jag fyller den godt, så du kan gerna
ligga!»
»Men, hustru, du äter välling med min egen sked
tror jag?»
»Visst gör jag så, man, men så bred hon än är
så får jag henne dock grannt i munnen. Ligg du bara!»
Och du har dristat dig till att ta min nye
fällknif ur byxfickan, kvinna?» Nu satt Truls kapprak i
sängen, arg så han fräste.
»Jag var rädd att du skulle skära dig på det
hvassa bladet, lille man, och jag är nog kvinna till
att handtera det. Sof du bara!»
»Ih, nej min lif och knif om jag står ut med
detta längre!» röt Truls, satte begge fötterna i golfvet
så det dånade i stugan och smet nattmössan i väggen.
»Tron I, godt folk, att jag ämnar vara utan både
välling och sked och min gode fällknif? Är här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
