- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
28

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 3. I lönkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i hvilket ännu ej en strimma af grått inmängt sig,
och ädla, om karaktärsstyrka och klokhet vittnande drag,
bakom hvars ännu i kvinnans sensommar tilldragande
skönhet man anade en härskarvilja, som helst ville segra
med milda medel, men, om så påfordrades, ej heller
skydde att gripa in med kraft och beslutsamhet. För
närvarande hvilade en slöja af bekymmer öfver hennes
ansikte och det fina vecket mellan ögonbrynen var
djupare en vanligt. Också voro tiderna nu så vanskliga
för en skånsk godsägare, att de mer än väl förklarade
anledningen till en sådan sinnesstämning.

Dessutom befann sig fru Maren Juul [1] i en alldeles
särskild svår och egendomlig ställning. Efter freden i
Roskilde hade hennes man, herr Sten Reedtz, vägrat att
aflägga trohetsed till den svenska kronan, härvid
förebärande att det icke vore han utan hans hustru, som
ägde Wanås’ gods i Skåne. Följden häraf blef den, att
af den svenska regeringen betraktades fru Maren såsom
ensam godsägarinna, och då kriget utbröt, blef det hon
som ensam fick uppbära den för de skånska godsägarne
ganska bekymmersamma uppgiften att manövrera mellan
tvänne konungar, hvilka båda betraktade sig som
provinsens rättmätige härskare och om hvilkenderas
slutliga seger det ännu vid den tid, som nu är i fråga, var
vanskligt att döma. Emellertid hade fru Maren genast
vid krigets utbrott fast och bestämdt förklarat sig för
den svenska sidan; och hon gjorde detta icke blott för
att skydda sitt vackra mödernegods utan äfven af rent
personliga skäl, hvilka hade sin rot i gammalt, inom
hennes släkt rådande missnöje med danska hofvet, ett


[1] Inom den danska och skånska adeln var det vid denna tid
brukligt att döttrarne äfven efter giftermål bibehöllo sina fädernenamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:19:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cagoing/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free