Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 8. Ett bakhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rusade han fram och angrep Stålhammar. För att värja
sig själf måste då denne släppa sin fånge, och Rud kom
undan.
Då snapphanarne sågo Göingehöfdingen kasta sig in
i stridstumultet, fattade de nytt mod och angrepo
ursinnigt. Men i det samma ljödo skott bakifrån. Det var
löjtnant Hård som lyckats komma öfver ån med sin trupp
och nu anföll snapphanarne, som därigenom kommo mellan
tvenne eldar. Nu insåg Sven Pålsson att striden måste
uppgifvas. Han blåste i sin pipa signal till reträtt, och
snapphanarne voro icke sena att följa den. I ett
ögonblick voro de försvunna i skogens dunkel. Bakhållet
hade misslyckats tack vare svenskarnes vaksamhet och
framför allt gefrejter Svenssons skarpsynthet.
Rytteritruppen hade förlorat 7 man och flera hästar,
men många flera voro sårade. För snapphanarne hade
dock, särskildt till följd af Severins oförsiktighet,
manfallet varit vida större. Deras lik lågo i hela hopar vid
vägen, och säkert hade minst ett trettiotal fått släppa till
lifvet. Däremot hade ryttarne icke lyckats göra några
fångar.
Fmellertid fortsatte truppen, sedan de sårade blifvit
upptagna, sin väg mot Wanås. Men då den hunnit till
böljan af allén, där det fanns en öppen plats, gjordes
halt och hölls krigsråd.
Ställningen ansågs nämligen fortfarande allt annat
än trygg. Ty då en så stor styrka snapphanar kunnat
läggas i bakhåll vid Spånga, så syntes det sannolikt att
den del, som belägrade borgen, vore ännu större.
Dessutom hade under striden saker förekommit, som voro af
sådan beskaffenhet att de väl förtjänte öfvervägas. Det
hade upptäckts att junker Rud, fru Marens gäst, deltagit
i striden. Riksrådet Ulfeld kände honom personligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
