Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 22. »Snapphanebyken» på Wanås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt folk, men af dem som gått före hade ingen enda
kommit tillbaka.
»Röde Nisse» hade dock lyckats rädda sig, men
svårt skållad i ansiktet och på armarne. Denne
blodtörstige varg slokade nu med svansen och skrek och
jämrade sig, sedan han kommit i skydd af palissaden.
»Låt oss komma härifrån, låt oss fly detta förbannade
ställe!» ropade han gång efter annan, och de kvarlefvande
kamraterna instämde med honom.
Äfven Per Stensson var modfälld och skulle
ingenting haft emot att genast anträda återtåget från detta
fördömda Wanås, som endast haft missräkningar och olyckor
att bjuda på. Han framkastade också öppet förslaget att
upphäfva belägringen och omedelbart bryta upp.
Men däremot satte sig på det ifrigaste Mickel från
Bosakulla, som förlorat föga folk, enär Örkenedsborna
icke deltagit i anfallet på porten, och som för öfrigt hade
svårt att slita sina förhoppningar från det rika byte, som
bakom borgens murar lockade hans snikenhet. Och ju flera
döda, ju färre att vara med om delningen, tyckte han.
Det var också uteslutande på grund af hans
inflytande, som beslut fattades, till Mickels egen olycka,
att endast för tillfället draga folket tillbaka i lägret för
att hvila ut och därunder öfverlägga om något annat sätt
att betvinga denna fördömda borg. I värsta fall, menade
han, kunde man ju åter snart fösa ihop godsets kvinnor
och låta dem gå före i portgången. Och hade man
endast fast fot på borggården och kanonerna i sin hand, så
skulle man snart göra processen kort med besättningen.
Då borgens försvarare sågo snapphanarne draga sig
tillbaka i lägret, insågo de, att de belägrande åtminstone
för tillfället uppgifvit sina anfallsplaner.
Men nu började för knektarne ett svårt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
