Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vi komma till Canada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utom dessa vagnar förekommer ett slags s. k. turistvagnar.
De äro ej så fina men synnerligen väl inrättade. Bäddarna äro
äfven goda. Dessa vagnar äro afsedda för personer, hvilkas
ekonomi gör det nödvändigt för dem att färdas så billigt som
möjligt. De begagnas i synnerhet af familjer, som resa med många
barn eller resa långa vägar. Priset är också afsevärdt billigare
än i de vanliga sofvagnarna. I änden af hvarje sådan vagn
finnes ett kök, där passagerarne kunna gå in, koka kaffe eller te
och värma den mat, de föra med sig i sina matkorgar.
Med tågen följa naturligtvis restaurationsvagnar, och den
mat, som i dem serveras, är mycket bra. Men priset är också
tämligen högt. En god s. k. sirloin steak för en person kostar
t. ex. 70 cents eller 2 kr. 60 öre. Uppassningen består af negrer,
mer eller mindre svarta. Hvar helst jag rest på Amerikas
järnvägar, har jag aldrig sett en hvit uppassare i deras
restaurationsvagnar. Men många äro genom uppblandning så pass litet svarta,
att man stundom kan tveka, om de äro af negerras. Emellertid
räknas de som negrer, om de bara ha en aldrig än så liten
smula svart blod uti sig.
Hvarje bord har rum för 4 spisande, och för hvarje nytt
parti, som sätter sig till bords, lägges alltid dit en ren duk. Så
snart man sätter sig till bords, kommer uppassaren och fyller
ett glas med friskt vatten framför hvarje kuvert. Under hela
måltiden ser han också till, att det alltid finnes vatten i glaset.
Detta är en förträfflig anordning, som äfven förekommer — så
vidt jag vet — på alla hotell i Amerika. Följden däraf är, att
man mycket sällan ser människor sitta och dricka vin eller öl
vid bordet. På hela min färd genom Canada såg jag icke mer
än en enda gång ett spisande sällskap dricka öl. De voro
sannolikt tyskar. Endast en gång såg jag ett sällskap dricka vin. De
voro sannolikt fransmän. Hos oss däremot är den vanliga
drycken öl. Att en uppassare i en restaurationsvagn eller i
matsalen på ett hotell skulle utan särskild rekvisition komma och
servera friskt vatten — nej, det förekommer ingenstädes.
En svensk, som reste i Amerika, och som ej kände till dessa
förhållanden, bad, då han satt vid matbordet, att få en flaska
öl. En annan gäst, en fru, vände sig till honom med den
anmärkningen: »Ni måste vara utlänning.» Denna anmärkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
