Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Reflexioner öfver västra Canada.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att förhindra invandring till Canada, som man i Europa går
till väga för att förhindra utvandring till Amerika.
Emellertid börjar man äfven på inflytelserika håll göra
rättvisa åt Canada. Sålunda skrifver tidskriften American Review
of Reviews 1904 bl. a. följande:
»Under det de hundra tusental, som komma till Förenta
Staternas kuster, uppsöka de stora städerna, hasta Canadas
emigranter från Atlantiska kusten rätt öfver kontinenten till de rika
prärierna, som blott afvakta vidröringen af nybyggarens
Midas-hand för att förvandla sig i gyllene sädesfält.»
»Hvarför amerikanarne flytta? Man finner svaret i de
lockande tillfällena att förskaffa sig fritt eller billigt land i västra
Canada och utsikten att kunna omsätta den gamla farmen i
kontant till högt pris. Farmar i Iowa och Illinois äro värda från
sjuttiofem till ett hundra tjugufem dollars pr acre. Farmar i
västra Canada, hvilka i sitt obrukade tillstånd skola producera
större skördar, kunna fås för intet, om man tager dem såsom
homestead, eller för fem till femton dollars pr acre, om man skall
köpa dem. Till dessa land gå också den amerikanske arrendatorn
och drängen. Det fria landet i de trakter af Förenta Staterna,
som hafva tillräckligt med regn, är slut.»
»Den amerikanske farmaren, som har en familj med
uppväxande pojkar omkring sig, ser intet annat sätt att hålla dem
tillsammans än att utvandra till det sista fri-land-området på
kontinenten, västra Canada — »den sista västern». Så säljer han
ut, flyttar till västern och sönerna slå sig ned omkring honom.
De kunna taga fritt land och köpa tillsammans flera tusen acres.
De skola så in detta billiga land med hvete efter att först hafva
plöjt med ångplogar, hvilka samtidigt göra nio fåror i den förr
obrukade jorden. De kunna i allmänhet räkna på tjugu bushels
pr acre, hvilket är mindre, än medelskörden har varit i Manitoba
för öfver tjugu år. Under sådana år, då priset är högt, kan det
ligga en förmögenhet i en enda skörd. Duktiga farmare få ibland
fyrtio till femtio bushels pr acre.»
»All denna hastiga ekonomiska uppblomstring framkallar
frågan: Hvad skall framtiden bära i sitt sköte? För tio år sedan var
västra Canadas dittills erhållna största hveteskörd 20 millioner
bushels. Ar 1902 var den 67 millioner bushels, nästa ymniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
