Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edgeworth en dylik inrättning för eget begagnande mellan London och
Newmarket.
Dessa signaleringssystemer vunno likväl ingen allmän användning.
Fransmannen Claude Chappe uppgifves hafva redan såsom gosse begagnat
sig af en signaleringsinrättning, som bestod af linealer, för att från seminariet
vid Angers meddela sig med sina en half mil derifrån boende bröder. Sedan
han till följd af den franska revolutionen förlorat sitt presterliga embete,
började han på fullt allvar egna sin verksamhet åt försök att medelst signalering
kunna hastigt fortskaffa underrättelser, och biträddes han dervid af sina båda
bröder. Efter åtskilliga missöden lyckades han slutligen väcka
Nationalkonventets intresse för saken; och år 1793 erhöll han uppdrag att mellan Paris och
Lille inrätta en signaleringslinie.
På berg, kullar, torn o. d. uppbyggdes små hus med tvenne fönster, så
att man från dem hade fri utsigt till den närmaste stationen på båda sidor.
På byggnadens tak anbragtes en ställning i form af ett kors, vid hvars öfversta
del en träarm, kallad »regulator», om 9—14 fots längd samt 9—13 tums
brodd, var rörlig i vertikal riktning omkring en genom midten af densamma
gående axel. Vid de båda ändarna af korsets tvärstycke eller också på ändarne
af sjelfva regulatorn befunno sig tvenne på samma sätt rörliga mindre vingar,
kallade »indikatorer». Genom regulatorns och indikatorernas olika ställningar
utmärktes de särskilda signalerna. Regulatorn och indikatorerna voro i
förbindelse med en motsvarande, ehuru mindre inrättning inuti huset så, att då den
sednare af den signalerande personen bragtes i en viss ställning, de förra intogo
en likadan. Med tillhjelp af kikare observerades signalerna vid den station,
till hvilken de afgåfvos.
Till inrättningen hörde en ordbok om 92 sidor med 92 ord på hvarje sida,
innehållande således 8,464 ord. Det ord, man ville meddela, utmärktes genom
tvenne signaler, af hvilka den ena tillkännagaf den sida i ordboken, på hvilken
ifrågavarande ord fanns upptaget, och den andra ordets ordningsnummer på
denna sida.
Med tillhjelp af denna tillställning kunde man sända ett meddelande mellan
Paris och Lille på 2 minuter; och konsten att hastigt meddela sig på långa
afstånd kunde nu med skäl sägas vara uppnådd.
Man har gifvit denna konst namnet »Telegrafi», hvilket ord är bildadt af
de grekiska orden »täle» (τῆλε), hvilket betyder »fjerran», »på långt afstånd»,
och »graphein» (γραφειν), hvilket betyder »skrifva»; och den tillställning eller
apparat, som för ändamålet används, kallas »Telegraf». Med ordet »Telegram»
har man i sednare tider benämnt de med telegraf framskaffade och på papper
nedskrifna meddelandena. När, såsom i förevarande fall, apparaten är af sådan
beskaffenhet, att signalen måste vara synlig från den signalerande stationen till
den station, som skall uppfatta densamma, kallas telegrafen »optisk», till skilnad
från andra slag af telegrafer, som vi härefter lära känna.
Telegraf-linien mellan Paris och Lille, med 20 mellanstationer, påbörjades
i Juli 1793 och fullbordades det följande året. Inrättningen invigdes den 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
