Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Grunddragen af den elektromagnetiska telegrafien, de särskilda telegrafapparaternas ändamål och förbindelse sinsemellan m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. I.
Grunddragen af den elektromagnetiska telegrafien, de särskilda
telegrafapparaternas ändamål och förbindelse sinsemellan m. m.
§ 1. Den elektriska telegrafen fortskaffar de signaler, som för
telegraferingen användas, ända fram till den person, som skall uppfatta dem. Den
fråga, som vi till besvarande först framställa, blir: medelst hvilken drifkraft
framskaffas signalerna, och hur framskaffas signalerna medelst denna kraft?
Ur det galvaniska batteriet hemta vi drifkraften.
Det galvaniska batteriet består af flera galvaniska elementer, förenade
sinsemellan på ett visst sätt.
De galvaniska elementer, som för närvarande hos oss till telegrafiskt
ändamål användas, bestå af följande hufvuddelar:
1:o Metallerna kol[1] och zink såsom fasta elektromotorer
(elektricitetsuppväckare); 2:o ett yttre kärl af glas och ett inre kärl af hårdbränd lera
(lercellen); samt 3:o, såsom fuktig ledare omkring kolet, hvilket ställes i det
yttre kärlet, vatten med tillsats (efter volym) af 1/20 eller högst 1/10 svafvelsyra
med eller utan tillsats af sönderstött surt kromsyradt kali; och, såsom fuktig
ledare omkring zinken, hvilken ställes uti lercellcn, antingen endast vatten eller
vatten med en ringa tillsats af svafvelsyra eller ock vatten med tillsats af
chilisalpeter eller något annat lämpligt salt.[2] Uti figuren 1 (se följande sida) visas
a) kolet med sin »armering», bestående af en kopparring, på ett ställe utböjd
från kolet och der försedd med klämskruf; b) zinken med den dervid fastgjutna
koppartråden och den på tråden skrufvade kopparplattan (hvilken äfven genom
slaglodlödning bör vara förenad med koppartråden); c) glaset; d) lercellen; e)
det hopsatta elementet.
Af flera elementer bildas ett batteri vanligen på det sätt, att hvarje
föregående elements zink förenas med det närmast följande elementets kol,
derigenom att den på zinkens koppartråd befintliga plattan instickes uti
kolarmeringens utböjning samt fastklämmes mot kolet medelst klämskrufven. Sedan
batteriet blifvit sålunda sammansatt, bör det första elementets kol och det sista
elementets zink stå fria, d. v. s. utgöra »poler» eller batteriets slutpunkter.
Fig. 2 (se följande sida) visar ett galvaniskt batteri bestående af fem
elementer, »satta efter hvarandra».
[1] Att kolet här kallas metall torde stöta. Inom elektricitetsläran står kolet likväl så
nära metallerna (i afseende på ledningsförmåga och elektromotorisk kraft), att det närmar
sig vida mera intill dessa än till metalloiderna.
[2] Såsom vi veta af fysiken, utöfva äfven vätskorna i ett batteri, genom beröringen såväl
med hvarandra som med metallerna, en ganska betydlig elektromotorisk verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/cantele/0017.html
