Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
kapitlet blifvit beskrifven. Bunsens ursprungliga batteri har visserligen en
betydligt större elektromotorisk kraft, än det vid telegrafverket begagnade
kolbatteriet; men det förra är oanvändbart för den för helsan skadliga gas
(salpeter-syrlighet), detsamma utvecklar, hvilken gas äfven förderfvar metallföremål, som
finnas i rummet.
§ 15. Den ursprungliga (genom polarisation icke motverkade)
elektro-____oriska kraften hos ett kolelement med utspädd svafvelsyra (utan surt
kromsyradt kali) till kolvätska är större än den ursprungliga elektromotoriska kraften
hos ett Daniells element, ungefär i samma förhållande som talet 21 är större
än talet 16. Yid begagnandet går dock denna öfverlägsenhet straxt förlorad;
snart börjar elektromotoriska kraften att rätt betydligt förminskas; men när
den nedgått till en viss grad, måhända till omkring hälften af elektromotoriska
kraften hos ett nyomsatt Daniells element, bibehåller den sig en tid temligen
konstant. Omsider faller elektromotoriska kraften så mycket, att batteriet blir
obegagneligt.
Orsaken till denna förminskning af elektromotoriska kraften hos ett
kolbatteri med utspädd svafvelsyra till kolvätska torde kunna förklaras sålunda.
Kolet polariseras till en början endast genom vätgasbeläggning derå. Den
zink-vitriol, som bildas inuti lercellen, sprider sig småningom genom denna till
kolvätskan. Äfven zinkvitriolen sönderdelas af strömmen, hvilken fäller ut zink
på kolet; men så länge fri svafvelsyra finnes till hands i lösningen, kan någon
varaktig zinkutfällning ej uppkomma, emedan de utfälda zinkpartiklarne i
beröring med kolet bilda små galvaniska elementer invid kolet, inom hvilka
elementer svafvelsyran bringas att angripa zinkpartiklarne, hvarigenom dessa ånyo
komma att bilda zinkvitriol. Härigenom förökas dock vätgasutfällningen på kolet.
Emellertid drager sig den fria svafvelsyran fortfarande in i lercellen, hvarest
hon (under medverkan af hufvudströmmen) föranleder bildandet af ny zinkvitriol.
På detta sätt konsumeras svafvelsyran efter hand. Slutligen — när kolvätskan
börjar lida brist på fri syra — bildar sig då på kolet en fortvarande utfällning
af zink, hvarigenom kolets elektromotoriska egenskaper högst betydligt nedsättas.
För att vid detta stadium ånyo bringa batteriet till förmåga att afgifva en ström
af någorlunda försvarlig styrka, behöfver man endast tillsätta svafvelsyra till
kolvätskan, då till en början märkes en ganska liflig gasutveckling omkring
kolet, hvilken gasutveckling härleder sig från svafvelsyrans angrepp på den
utfälda zinken*. Man finner sålunda, att närvaron af fri svafvelsyra i ett
batteri påkallas äfven af omtanka för den elektromotoriska kraften, och att det
sålunda ej är endast till förminskning af batteriets ledningsmotstånd, som syran
bör tillsättas.
Det är gifvet, att elektromotoriska kraften nedgår — till följd af
polarisation — mindre hastigt, när batteriet, såsom vid vanlig telegrafering, omvexlande
* För att svafvelsyran skall kunna förena sig med zinken (till zinkvitriol =
svafvelsyrad zinkoxid), måste vattnet tillsläppa syre (zinkoxid är nemligen en förening mellan
zink och syre). Dervid frigöres vattnets andra beståndsdel, vätet, hvilken beståndsdel
bortgår i gasform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
