Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
vinkelräta messingsvisare, som finnes i andra instrumenter af detta slag, pekar
midt på O grad, när lindningshvarfven befinna sig uti magnetiska meridianen.
Nålen kommer då att gifva lika många graders utslag åt ena hållet som åt det
andra, när en och samma ström i den ena eller andra riktningen ledes genom
lindningshvarfven. Utslagets storlek afläses vid ena spetsen af messingsvisaren,
denne må nu vara anbragt parallelt med eller vinkelrätt mot magnetnålen.
Vanligtvis är på skalan endast hvar tionde grad angifven med siffertal; och å
somliga instrumenter har vid utsättandet af de särskilda tiotalen af grader nollan
blifvit utelemnad. Vid gradtalets afläsande efterser man först, mellan hvilka
tiotal visarespetsen pekar, samt räknar derefter delningsstrecken från det lägre
tiotalet till visarespetsen. Vanligtvis är det femte strecket från hvarje tiotal
något längre än de öfriga*.
Vid instrumentets inställande iakttages för öfrigt, att, medelst de trenne
ställskrufvarne å dess plint, skalan bringas att intaga ett sådant läge, att de
båda visarespetsarne, såväl när nålen innehar sitt jemn vigtsläge, som när hon
gör ett utslag, komma lika högt i förhållande till skalans öfre plan (så att t. ex.
ej den ena spetsen ligger lägre och den andra högre än detta plan).
Skalan är anbragt vid omkretsen af en cirkel, hvars radie är något större
än visarens halfva längd. Hela denna cirkelomkrets är delad uti 360
sinsemellan lika delar, hvilka kallas grader. Hvarje grad utgör sålunda en liten
cirkelbåge, hvars längd är V360 hda cirkelomkretsens längd. Vore hela
omkretsen t, ex. 360 linier i längd, så blefve 1 grad = 1 linie. För att
delningsstrecken emellan de särskilda graderna ej skola komma allt för nära intill
hvarandra, behöfver man göra cirkelomkretsen större, än han skulle bli, om han
uppdroges så, att han komme tätt intill ändarne af sjelfva magnetnålen, hvilken
ej bör vara längre än vidpass l/s af diametern till ramen för lindningstråden.
Det är af denna anledning, som man, för afläsning af utslagen, vid nålen fästar
en visare, hvars längd är större än magnetnålens.
Med utslagsvinkel förstår man den vinkel, som har sin spets i
medelpunkten för skalan, och hvars ben, utgående från denna punkt, äro dragna: det
ena till den punkt på skalan, som befinner sig midt emot visarens ena spets,
när magnetnålen innehar sitt naturliga jemnvigtsläge; det andra åter till den
punkt på skalan, som befinner sig midt emot samma spets, när magnetnålen
intagit det genom strömmen i lindningshvarfven åvägabragta jemnvigtsläget.
Den i grader uttryckta bågen emellan dessa båda punkter på skalan utgör mått
för utslagsvinkelns storlek. Det är tydligt att nålens afvikelse utgör lika många
grader som visarens. Man talar derföre om nålens utslagsvinkel, ehuru det är
visarens afvikning, som man afläser.
* A några, i synnerhet äldre, bussoler fortgår i en silferföljd graderingen från 0° vid
ena visarespetsen åt ömse sidor till 180°, i stället för att från 0° vid hvardera visarespetsen
fortgå på ömse sidor endast till 90°. Det först nämnda sättet att anbringa graderingen är
för nybörjaren ofta förvillande, i ty att ena visarespetsen för t. ex. 10 graders utslag
kommer midt emot siffertalet 170, för 20 graders utslag midt emot siffertalet 160 o. s. v., till
följd hvaraf nybörjaren, om han vid denna visarespets afläser utslaget, kan komma att
uppskatta det till 170° i at. för 10°, till 160° i st. för 20° o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
