Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
dunstning utkristallisera på lercellerna eller på de fasta elektromotorerna
ofvanom vätskeytorna. Äfven till det yttre böra batterierna bållas väl rena;
batteribrickorna och batteriskåpen böra skyddas mot indränkning med syror och
saltlösningar samt alltid vara väl torkade och rengjorda.
§ 20. Ett batteri kan vid undersökning visa sig vara af mindre god
beskaffenhet, icke blott derför att vätskorna uti detsamma blifvit mer eller
mindre förbrukade, utan ock för det att speciela fel hafva inom batteriet
uppstått.
Om ett batteri, slutet genom en bussol eller en galvanometer, icke
förorsakar något utslag af magnetnålen, så bör man först förvissa sig om, att
observationsinstrumentet icke är felaktigt. Detta kan ske genom att ur batteriet
uttaga ett element och sluta detta genom instrumentet. Gifver nålen nu utslag,
så är instrumentet i ordning; och orsaken till det förut uteblifna utslaget måste
sökas inom batteriet eller uti ledningstrådarne från detsamma.
Uti batteriet misstänker man först afbrott. För att uppsöka detta, derest
det ej visar sig vid batteriets påseende, fästar man poltrådarne vid
instrumentets kontaktskrufvar. Derefter lossar man den ena tråden vid batteripolen och
doppar denna tråd uti det ena elementet efter det andra, utgående från det
element, med hvilket han, såsom poltråd, varit förenad, och fortsättande, tilldess
instrumentet gifver utslag, eller tilldess man kommer till den andra polen. Har,
vid trådens neddoppande i något element, utslag erhållits, så är detta ett
tecken till, att den återstående delen af batteriet är i ordning, samt att man med
rörliga tråden nyss förut passerat afbrottsstället, hvilket sålunda är beläget i
ledningen mellan den vätska, uti hvilken tråden var ncddoppad, när utslaget
erhölls, och den, uti hvilken han neddoppades gången näst förut. Kan man
likväl ej med ögonen märka felet, så neddoppar man tråden ännu en gång i
denna sistnämnda vätska och bringar honom derefter i beröring med den ena
efter den andra af de ledande delar, som finnas mellan denna vätska och den,
vid hvilken ström erhållits, för att sålunda få felets läge närmare utrönt.
Men har man kommit ända till den andra polen utan att få ström, så
misstänker man, att felet är beläget i det sista elementet. För att få den saken
afgjord, fästas den nyss begagnade tråden på sin förra plats såsom poltråd,
och den andra poltråden lossas samt neddoppas i det element, som står
närmast intill det, hvaruti han nyss var fästad. Fås nu ström, så är misstanken
bekräftad. Fås deremot ingen ström, så tjenar det ej till något att neddoppa
denna tråd i de öfriga elementerna.
Man misstänker i det sednare fallet, att felet är i sjelfva poltrådarne, och
insätter, för att få den saken utredd, tvenne andra trådar såsom poltrådar,
först jemte de tvenne förstnämnde. Fås nu ström, sedan de sist insatta
trådarne förenats med instrumentet, så är det afbrott i någondera eller båda
ursprungliga poltrådarne. I annat fall upphäfver man de båda ursprungliga
pol-trådarnes förening med batteripolerna. Fås då ström, så har felet bestått deruti,
att de båda ursprungliga poltrådarne, någorstädes der de gå fram, kommit i
ledande beröring med hvarandra, så att batteriet varit slutet på kortare väg, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
