Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
02
pappersrimsan i rörelse, skrif- och öfverdragningsinrättningen, bestående af
apparatens hafstång, klack och städ, samt elektromagneterna, hvilka genom ankaret
sammansluta sig med sistnämnde inrättning till ett, vi kunde säga, organiskt
helt. Häfstången är organet för den osynliga kraften uti lindningshvarfven.
{ Urverket sättes i rörelse antingen med lod eller med fjeder. Skrifmaskiner
med lod äro i vissa afseenden obeqvämaré än de med fjeder. De böra ställas
på ett någorlunda högt bord, på det att lodet ej må gå ner för snart och
uppdragning allt för ofta erfordras. Kedjan springer ej sällan af och är besvärlig
att reparera, i synnerhet om länkarne äro så hårda att de kunna gå af när
de öppnas; och lodet, hvilket, när kedjan brister, slår i golfvet, kan, derest det
ej går i en ränna, skada fötterna på den person, som står vid apparaten.
Det hjul, som sättes i rörelse omedelbart af lodet eller fjedern, utvexlar
med ett system af flera hjul med tilltagande hastighet, af hvilka det yttersta,
drager det s. k. vindfånget eller fläkten, hvilken är en regulator för urverkets
jemna gång. I detta system ingå äfven de s. lc. motarevalsarne, som draga
eller mata fram pappersrimsan, äfvensom, på Digney-apparaten, de hjul, hvilka
föra färgrullen och färgtrissan. Vindfånget är på de äldre skrifmaskinerna så
inrättadt, att det kan genom vingarnes sammanskjutning göras mindre eller
genom deras vridning ställas så, att de under rörelsen uppfånga mindre luft.
Ju mindre vingarne äro, d. v. s. ju mindre de uppfånga (eller rättare:
undan-jaga) luft, desto fortare går urverket, och desto hastigare frammatas papperet.
På Digney-apparaten är fläkten så inrättad, att han uppfångar allt mera luft,
i den mån verket går fortare, hvadan hans förmåga att sakta gången tillväxer
med tilltagande hastighet i verkets gång.
Urverket arreteras eller stadnas medelst en liten »broms», som tryckes
mot en rund skifva på vindfångets axel, eller medelst en hake, som kastas mot
vingarne. När åter bromsen eller haken kastas af, börjar urverket gå.
Medelst tvenne lamellfjedrar tryckes, på de äldre maskinerna, den öfre
matarevalsen mot den nedre, som drages af urverket. Dessa fjedrars tryckning
kan regleras med tvenne skrufvar. Om dessa skrufvar tilldragas hårdt, saktas
derigenom urverkets gång; genom deras eftersläppande fortskyndas gången. Men
till följd af denna eftersläppning komma valsarne att mindre hårdt klämma
pappersrimsan. Om fjedrarne för mycket släppas efter, händer det, att valsarne
ej draga fram rimsan, när hon af stiftet tryckes mot den öfre valsen, utan
stannar rimsan hvarje gång häfstången drages ned.
Om de båda fjedrarne olika starkt trycka mot valsen, kommer rimsan att
»gå snedt». Hon drager sig åt den sida, på hvilken den öfre valsen ligger
hårdare an mot den nedre. För att få henne att gå rätt, kan man antingen
tilldraga den skruf, hvars fjeder trycker mindre hårdt, eller ock släppa efter
den andra.
På de äldre maskinerna finns i den öfre valsen ett rundtomkring
densamma gående spår, in uti hvilket stiftet trycker papperet och derigenom bildar •
upphöjda tecken. Stiftet måste alltid slå an midt emot detta spår; annars rifver
det sönder papperet. Stiftets inriktande mot spåret sker med tillhjelp af tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
