Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
garne, hvarigenom nålen under telegraferingen kommer i liflig oscillation. Genom
en på sidan af instrumentet befintlig omkastningsinrättning kan i ledningen
bringas en annan elektromagnet, hvars ankare för en hammare, som slår emot
•en klocka, så snart ankaret attraheras. Men genom denna rörelse
åstadkommer ankaret äfven afbrott i ledningen, till följd hvaraf attraktionen upphör och
ankaret af en fjeder drages tillbaka. Härigenom kommer ledningen ånyo till
stånd, hvadan ankaret ånyo attraheras o. s. v. Hammaren kommer således ej
att ligga an mot klockan, under det att strömmen cirkulerar genom
elektromagneterna, utan slår mot densamma en mängd korta slag.
Galvanometrarne, likasom galvanoskopen, hafva till konstruktionen varierats
på mångfaldiga sätt.
Vill man konstruera galvanometrar eller galvanoskop uteslutande med
hänsyn till känsligheten, gäller för lindningshvarfvens afpassande, inom ett visst
utrymme, hvad som blifvit framstäldt i afseende på afpassandet af
lindnings-hvarfven uti elektromagneter. Emellertid söker man gerna undvika betydligare
motstånd i galvanometrar och galvanoskop, som äro ämnade att i
stationsledningar vara insatta.
Ehuru den ström, som på en galvanometer förorsakar ett större utslag,
är starkare än den ström, som på samma galvanometer förorsakar ett mindre
utslag; är det likväl ganska svårt att på grund af de båda utslagsvinklarnes
storlek afgöra, huru många gånger den förra strömmen är starkare än den
sednare. Endast i afseende på ögonblickliga strömmar gäller härvid en ganska
enkel lag. Om nemligen en ström S, då han under endast ett ögonblick
passerar genom lindningarne, förorsakar ett utslag af v°, och en annan ström S,
på samma sätt sluten genom lindningarne, förorsakar utslaget v så är
, v" v"
S: S .= sin. —: sm. — j
u u
d. v. s. den ögonblickliga strömmens styrka är proportionel mot sinus för halfva
den utslagsvinkel, som nålen gör. — Största svårigheten vid denna mätning
synes bestå uti att kunna afläsa utslagets storlek. Det är nödvändigt, att de
ögonblickliga strömmar, som skola jemföras, utöfva lika långvarig inverkan.
§ 29. Tangentbussolen hör visserligen ej till de egentliga
telegrafapparaterna och har dessutom blifvit i föregående kap. temligen fullständigt beskrifven.
Dock återstår det att i afseende på detta instruments konstruktion m. m. lemna
några upplysningar, hvilka lämpligen torde kunna inrymmas i detta kapitel.
Ursprungligen var detta instrument, för fysikaliska mätningar, konstrueradt
så, att ströthmen leddes endast en gång rundt omkring nålen. Till
instrumentet begågnades alltså endast ett lindningshvarf; och detta utgjordes af ett
cirkelformigt böjdt kopparbleck, hvilket dock naturligtvis ej bildade en helt och
hållen sluten cirkelomkrets, utan vid foten var med ändarne böjdt och fördt
utåt till hvar sin af de båda ytterkontakterna så, att cirkelomkretsen derstädes
företedde en öppning, om ock helt smal. Denna bussol var emellertid afsedd
endäst för mycket starka elektriska strömmar. Insatt uti en vanlig
telegrafledning skulle han knapt lia gifvit något märkbart utslag för de jemförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
