Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
bussol med 100 lindningshvarf, på 0,5 fots afstånd från nålen, erhålles 28° 30’ utslag; och
på en annan ort, der jordmagnetismens horisontala komposant är = 2, på en bussol med 40
lindningshvarf på 0,8 fots afståud från nålen, erhålles utslagsvinkeln 35°; så förhåller sig
0,5. 1,6. tang. 28" 30’
den förra strömmens styrka S till den sednare strömmens styrka 8
0,8 . 2 . tang. 35’
100
40
= 0,00434308 : 0,0280084 = 1 : 6,45.
Vill man i formeln insätta jordrnagnetismens hela intensitet i stället för dess
horisontala komposant, har man blott att i stället för II insätta K. eos. i, hvaruti K utmärker
jordmagnetismens intensitet och i ortens inklinationsvinkel eller deu vinkel, som
inklinations-nålen bildar mot horisonten. I allmänhet blir den horisontala komposanten mindre, ju
närmare man kommer intill jordens magnetiska poler. Vid dessa poler är i = 90° och eos. i = 0.
Ar upplindningsutrymmet för bussolen bestämdt, afpassas, för beredande af största
känslighet, bussollindningarnes groflek efter samma grunder som elektroinagnetlindningarnes
på relaiserna.
o
§ 30. Stationsäskledarne hafva en jordskifva samt tvenne linieskifvor.
Askledare för ändstation med enkel linie kan dock hafva blott en linieskifva.
Linieskifvorna äro lagda bredvid hvarandra antingen midt emot jordskifvan
så, som uti kap. I på samtliga stationsritningarne är antydt, eller ock öfver
jordskifvan (fig. 50). Förbindelsen mellan en linieskifva och jordskifvan
åstadkommes medelst en
propp, som passar så
väl uti ett koniskt,
lodrätt genom både
linie-och jordskifvan gående
hål, att han, när han
nedtryckes uti ett
sådant hål, kommer i
tillförlitlig beröring med
både den ena och den
andra skifvan.
Hvardera linieskifvan har
ett pålägg eller en
upphöjning af messing; och
skjuter ena skifvans
pålägg fram öfver den
andra skifvan så
mycket, att båda skifvorna
blifva sammanbundna,
när propp in sättes i ett
å detta pålägg
befintligt hål, som motsvaras af ett hål i en under pålägget framskjutande del af den
andra skifvan. För öfrigt finns i hvardera linieskifvan tvenne propphål, det
ena afsedt för linieskifvans nyss omnämnda förbindelse med jordskifvan, och det
andra, utfodradt med ett isolerande ämne, för att tjena tHl hvilohål för proppen.
I åskledaren ställer man »på förbigång», när man medelst propp förenar
Fig. 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
