Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
På stationer, invid hvilka ej begagnas linieåskledare, vore det måhända
lämpligt att utanför den vanliga stationsåskledaren använda en åskledare af sist
beskrifna slag.
Askledaren är det farligaste instrumentet i det afseendet, att i honom lätt
uppstår ledning mellan jord- och linieskifvorna. En sådan ledning kan bildas
genom en metallspån, en afbruten spets af en blyertspenna, vattenstänk (när
t. ex. åskledaren står i närheten af ett islupet fönster, från hvilket upptinad is
droppar ned) o. d. Äfven händer det, att skifvor eller spetsar lossna och genom
bordets skakning komma i otillåten beröring, antingen ständig, eller, hvilket är
svårare att taga reda på, blott för några ögonblick i sender. Liniens skifvor
och spetsar böra ej vara stälda allt för nära jordskifvan och hennes spetsar;
emedan den förut omnämnda gnistbildningen då äfven kan ega rum i detta
instrument, särdeles om dam o. d. finns mellan skifvorna.
Fig. 52.
§ 31. Linievexeln och strömledaren utgöras af metallskifvor, försedda med
propphål så, att olika skifvor blifva förenade genom proppars insättande i olika
hål. Skifvorna äro antingen bredvidliggande eller öfver- och underliggande. I
det förra fallet äro hålen nästan raka (cylindriska), i det sednare mera sneda
(koniska).
Strömledare med bredvidliggande skifvor äro redan i kap. I förklarade.
När dessa instrumenter hafva öfver och under liggande skifvor (fig. 53), äro de
öfre skifvorna till antalet 3, de undre 5. Af de öfre skifvorna har en (fg)
blott ett proppliål, afsedt för proppförbindning med den mellersta (c) bland de
undre. Ifrågavarande öfre skifva, som är strömledarens jordskifva, är genom
en tråd förbunden med åskledarens jordskifva; och den mellersta af de undre
skifvorna är föreningsskifvan. De båda återstående öfre skifvorna (hi och lei)
äro galvanometerskifvorna. De båda återstående undre skifvorna till venster
om föreningsskifvan (a och b) äro nycklarnes häfstångsskifvor (varande den
längst till venster belägna skifvan förenad med den venstra nyckelns hafstång
och den andra skifvan med den högra nyckelns hafstång). De båda undre skif-
t
Fig. 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
