Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Om uppsökandet af fel inom stationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ningarne för endast utgående strömmen (afdelningen M 2) eller ledningarne
för endast inkommande strömmen (afdelningen M 3).
Derefter söka vi genom begagnande af öfverdragningsskrift utröna,
hvilkendera underafdelningen (A, B eller C) felet tillhör.
Enär anledningen till uteblifna svar ofta är den, att en anropad station
har sin relais eller skrifapparat ställd för okänslig och derföre eller af annan
orsak ej märker signalerna, eller ock att någon mellanstation stängt af och ej
upplyser derom; söker man, innan någon egentlig stationsundersökning
företages, på någon annan väg träffa den på den direkta linien förgäfves anropade
stationen, för att erfara, om denna hört signalerna eller ej, samt om han
besvarat dem eller ej.
Om signaler icke gå fram, hvarken från A till B eller från B till A, så
måste felet förefinnas i en ledning, som är gemensam för båda strömmarne.
Till denna hör, utom de gemensamma stationsledningarne, äfven linietråden.
Båda stationerna hafva likväl att i första rummet misstänka de inom stationerna
befintliga gemensamma ledningarne.
Höras signaler från A till B, men ej tvärtom, så har A att misstänka fel
i sina ledningar för endast inkommande ström och B att misstänka fel i sina
ledningar för endast utgående ström.
Höras signaler från B till A, men ej tvärtom, så har A att misstänka fel
i sina ledningar för endast utgående ström, och B att misstänka fel i sina
ledningar för endast inkommande ström.
I allmänhet kan man pröfva stationen genom att omkasta linierna i
åskledaren så, att en misstänkt linie kommer till en apparat, som man vet vara i
ordning (såsom nyss begagnad för korrespondens åt annat håll).
Kan man nu korrespondera på den misstänkta linien, men ej på den linie,
som blifvit satt i förbindelse med den misstänkta apparaten, så anses denna
apparat skyldig till felet. Inträffar ett motsatt förhållande, så innebär det en
frikännelse för stationen.
Omkastningen kan ock verkställas, beqvämare, i linievexeln, men då blifva
ej de ledningar profvade, som befinna sig mellan linievexeln och åskledaren.
Är stationen misstänkt för afbrott i de gemensamma ledningarne eller i
ledningarne för endast den utgående strömmen, så profvar man genom att i
åskledaren stänga linien till jorden. Fås nu, när nyckeln tryckes ned, starkt
utslag i galvanometern, så är stationen sannolikt fri. Åtminstone kan afbrottet
ej finnas i andra ledningar än mellan åskledarens jordskifva och jordmassan.
Profvet blir fullständigt, om man vid stationens profstolpe stänger linien till
jorden, i stället för att stänga till jorden i åskledaren.
Är stationen misstänkt för afbrott i ledningarne för endast inkommande
strömmen, profvar man genom att sätta nyckelns hafstång i beröring med både
städet och klacken (t. ex. genom att sticka en blyertspenna, en knif eller en
sax mellan häfstången och städet, under det att häfstången ligger an mot
klacken). Batteriet blir nu slutet genom de misstänkta ledningarne, och relaisen
bör följaktligen slå ned, om i dessa ledningar ej finnes något afbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
