Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Linie- och stationsundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Yi vilja i denna § framställa, huru en enstaka afledning bestämmes till
sitt läge.
Ehuru, såsom nyss nämndes, en sådan bestämning skulle kunna ega rum
endast på grund af de nu omnämnda mätningarne från den ena ändan af en
linie — dennas motstånd i afledningsfritt tillstånd anses vara kändt på
förhand —; böra dock enahanda mätningar verkställas äfven från liniens andra
ända, aldra helst de fyra mätningarne äfven erfordras för kontrol å deras
riktighet samt för bedömandet, huruvida afledningen verkligen förekommer såsom
enstaka fel af väsendtligt inflytande. Yi vilja först visa, huru en sådan
aflednings läge bestämmes på grund af de båda mätningarne af den öppna liniens
motstånd, hvilken bestämningsmetod är jemförelsevis enkel och tillförlitlig.
Fig. 116.
Det motståndstal r, som erhålles vid mätning på öppen linie (fig. 115)
från den första stationen, uttrycker motståndet i sjelfva linien från den
stationen till afledningspunkten tillsammans med motståndet uti afledningen (och
det obetydliga motståndet vid stationens jordledning). Det motståndstal p, som
erhålles vid mätning på öppen linie från andra stationen, uttrycker likaledes
motståndet i linien från den stationen till afledningspunkten tillsammans med
motståndet uti afledningen (och stationsjordledningen). Alltså komma r och p
tillsammans att uttrycka ej endast de båda liniestyckenas sammanlagda
motstånd utan ock dertill dubbla motståndet uti afledningen; d. v. s. summan r + p
är så mycket större än liniens kända motstånd l som afledningens dubbla
motstånd. Detta dubbla motstånd fås sålunda, om liniens kända motstånd drages
från summan af r och p\ genom att dividera resten med 2 finna vi alltså
afledningens motstånd. För att finna motståndet i linien mellan den första
stationen och afledningspunkten behöfva vi sedermera endast subtrahera
afledningens numera kända motstånd från r, likasom vi, för att finna motståndet i
linien från andra stationen till afledningspunkten, endast behöfva subtrahera
afledningens motstånd från p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
