Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Linie- och stationsundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
sträckan B—C är alltså = , „B C,’ " * I ’’- = b c. På samma sätt bevisas, att c d =
AC.ab — A B. a c
a c . a d . C D
AD .a c — A C . a d
Det inträffar rätt ofta, att isolationsexponenten, bestämd på grund af mätningar från
ena ändan af en linie blir större eller mindre, än när han bestämmes på grund af
mätningar från liniens andra ända. Sådant förhållande utvisar, att, om flera afledningar äro för
handen, dessa icke äro jemnt fördelade utefter hela linien, utan att de äro mera hopade mot
den ända af linien, vid hvilken motståndsmätningarne föranleda den mindre
isolationsexponenten. Det är denna, som bör uppföras såsom liniens isolationsexponent.
Förestående anvisningar skulle, i fråga om allmänna eller särskilda isolationsmätningar
och deras tillgodogörande, kunna tillämpas sålunda:
Allmänna isolationsmätningar, omfattande mätning från båda ändarne af de särskilda
liniesträckorna, utföras (med bussol) helst samtidigt å hela telegrafnätet. Vid dessa
mätningars utförande hafva mellanstationerna stäldt på förbigång i åskledaren. När dessa mera
summariska mätningar dertill gifva anledning, utföres dessutom särskild mätning på en viss
liniesträcka, antingen från hvarje station till den närmast angränsande å ömse sidor, eller
från ändstationerna på denna liniesträcka till hvar och en af mellanstationerna å densamma.
För att kunna bedöma graden af mätningarnes tillförlitlighet, insätter man de för de
särskilda liniesträckorna funna värdena på r, r’, p och p’ i formeln r p’ — r p. Till
ledning för bedömandet, i hvad mån enstaka afledning är för handen, insätter man r, r’ och p
i formelsystemet III. Isolationsexponenten för hvarje särskild liniesträcka uträknas; dessutom
beräknas enstaka aflednings läge, der sådan visar sig vara för handen. Isolationsexponentens
storlek kan läggas till grund för bestämmandet, huruvida reparationsåtgärder böra företagas.
— Har man att göra med enstaka afledning, företages då vanlig linieresa, före hvars
anträdande afledningens läge dock bör närmare bestämmas äfven medelst differentialmätning. Sådan
mätning verkställes om möjligt från båda sidor, der man måste åtnöja sig med endast vanlig
motståndsmätning; mätningsresultaten korrigeras med hänsyn till polarisationen. Är man i
tillfälle att anställa den i näst föregående § omnämnda specialmätning, kan sådan endast
från ena sidan vara tillräcklig; mätningsresultatet korrigeras med hänsyn till temperaturen. —
Der man kommer till den uppfattning af förhållandet, att det icke är någon enstaka afledning,
tom hufvudsakligen nedsätter isolationsexponenten, anses s. k. revision eller fotbesigtning vara
af behofvet påkallad.
Särskilda isolationsmätningar företagas dessutom, der korrespondensen är synnerligen
besvärad genom afledning. De utföras så, som här ofvan, i fråga om de allmänna
isolations-mätningarne, blifvit sagdt (helst med differentialgalvanometer). Mätningsresultaten
tillgodogöras ock på sätt här ofvan blifvit nämndt.
Mätningsresultaten antecknas i särskild jurnal, i hvilken ock införas de genom
beräkningarne erhållna resultat, för så vidt beräkningarne på stationen verkställas. I motsatt fall
varda mätningsresultaten uppgifna till den person, som skall desamma i räkning tillgodogöra.
Här följer formulär till jurnal, som kan vara lämplig för ifrågavarande anteckningar.
Der på öppen linie, med ett batteri hvars elektromotoriska kraft uppgår till 2000, på
telegrafverkets vanliga tangentbussol ej erhålles större utslag än 3" à 4°, utföres mätningen
ej vidare; sammaledes om med ett batteri, hvars elektromotoriska kraft uppgår till 1000, ej
erhålles 2° utslag.
När mätning å viss linietråd utföres, borde korrespondensen å öfriga, på samma stolpar
upplagda trådar helst afstanna. Huruvida dessa sednare böra, inom såväl ändstationerna som
mellanstationerna, isoleras från jorden eller med denna förenas, betingas af huruvida
mätningen afser endast den omedelbara afledningen från den tråd, å hvilken mätningen
verkställes, eller äfven den afledning, som af de öfriga trådarne förmedlas. Vid
isolationsmät-ning torde man böra afse afledningen i dess helhet; vid bestämmandet af speciel aflednings
läge torde åter endast den omedelbara afledningen böra åsyftas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>