Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•282
Eftersom den negativa laddning, som finnes i linien, när batteriet derefter
omkastas, för att gifva skriftström, är mindre än den närmast förut befintliga
positiva, åtgår nu mindre tid, innan den positiva strömningen inom
mottagningsinstrumentet uppgår till den intensitet, vid hvilken häfstången ånyo kastas in i
det teckenbildande läget. Mellanrummet mellan första pricken och strecket har
alltså benägenhet att utfalla förkortadt.
Under den jemförelsevis långa tid, som nu tages i anspråk för afgifvandet
af strecket, hinner den spontana urladdningen måhända i det närmaste
fullbordas, hvadan batteriets derefter följande omkastning hinner ganska snart
åvägabringa häfstångens återkastande från det teckengifvande läget samt derefter
i linien inlägga en ganska betydlig negativ uppladdning. Till följd häraf åter
behöfs längre tid, innan den derpå följande positiva strömningen kan inom
mottagningsinstrumentet uppträda med den för häfstångens återbringande i det
teckenafgifvande läget erforderliga intensiteten. Rummet mellan strecket och
sista pricken blir alltså större än rummet mellan första pricken och strecket.
Den sista positiva strömmen kan ej heller föranleda så stark uppladdning
af linien som den första, hvadan häfstången nu blir förr tillbakakastad från det
teckenbildande läget, och sista pricken utfaller förminskad.
Äfven när man arbetar med ögonblickliga omkastade strömmar blir alltså
bokstafsbildningen oregelbunden; men oregelbundenheten går i motsatt riktning
mot den, som gör sig gällande, när man arbetar med omkastade permanenta
strömmar.’ Anledningarne till oregelbundenheten äro ock ganska skiljaktiga.
I det ena fallet äro tiderna för ströminsläppningarne olika, men intervallerna
emellan dem sinsemellan lika. I det andra fallet åter äro ströminsläppningarne
af lika stor varaktighet, men tidsmomenten för den spontana urladdningen olika.
Anm. Den här ofvan, för beredande af åskådlighet, åberopade fig. 163, hvilken afser
det förhållandet, att man arbetar med permanenta och icke omkastade strömmar af lika lång
varaktighet, framställer naturligtvis ingalunda den kroklinie, som skulle utmärka
strömningens olika intensitet inom mottagningsinstrumentet under de särskilda tidsmomenten i de
nu behandlade fallen.
Nu anförda olägenheter hafva mer eller mindre att betyda, allt efter som
man åsyftär en mer eller mindre uppdrifven telegraferingshastighet, och allt
efter som liniens laddningstid är mer eller mindre stor. På luftlinier äfvensom
på kortare kabelledningar torde telegraferingshastigheten kunna, medelst
omkastade strömmar, på nu antydt sätt kunna uppdrifvas rätt betydligt, innan
ifrågavarande olägenheter göra sig i väsendtlig mån gällande.
För att på kablar af större längd möjliggöra, om icke egentlig
snabbtelegrafering, åtminstone en fortskyndad telegrafering, har man att anordna så,
att med bibehållande af den i och för sig jemna inladdning, som ernås genom
användning af ögonblickliga omkastade strömmar, olägenheten af ojemnheten uti
den spontana urladdningen undanrödjes. Enär denna urladdning ej kan hinna
fullbordas under de kortare tidsintervallerna emellan tvenne på hvarandra
följande ströminsläppningar, kan man ej tänka på att härvidlag grunda en
fortskyndad telegrafering på fullbordad spontan urladdning under de särskilda tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
