Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•288
Skifvan B är en inrättning för omkastning mellan linien och jorden af de
i häfstängerna C, Z insatta batteripolerna. Med linien är den ena eller andra
batteripolen ständigt i förbindelse utom i det ögonblick, då skifvans öfre arm
passerar rätt under centrum af den ofvanför befintliga tryckrullen. I detta
ögonblick uppkommer först ett afbrott i ledningen- mellan linien och jorden,
hvars varaktighet betingas af regleringsstiftets ställning uti häfstången C.
Derefter liar man att motse liniens förbindelse med jorden, utan att batteriet ingår
uti denna förbindelse (fig. 176). Strömutsändningarne i ena och andra
riktningen åtskiljas alltså af ett afbrott vid ena batteripolen. Genom att mer eller
mindre djupt skrufva ned stiftet i häfstången C kan man tillöka eller förminska
den tidsintervall, under hvilken ifrågavarande afbrott eger rum, d. ä. förkorta
eller förlänga tiden för batterislutningäine.
Om alla motståndsrullarne i reostaten R äro förbistängda, komma de båda
nabbarne i ebonitskivan 2 i permanent och direkt förening, oafsedt om
häfstängerna A och B ligga an mot dessa nabbar eller ej. I detta fall är sålunda
äfven ledningen åt jordsidan (från batteriet) kontinuerlig, utom när
omkastnings-skifvan B befinner sig i öfvergångsläget. Oscillationen hos skifvan 2 har alltså
i detta fall endast den uppgiften att (förmedelst häfstängerna A och B samt
skjutstängerna H och H’) åvägabringa omkastning af skifvan B, från den ena
sidan till den andra, hvarje gång endera af nålarne «S’ och il/, vid rörelsen
uppåt, inträffar i ett hål å pappersrimsau. I detta fall utgår på linien, under
tiden mellan tvenne på hvarandra följande omkastningar af skifvan B, ström
af en och samma riktning och af full styrka. Man arbetar sålunda i detta fall
med permanenta omkastade strömmar.
Om åter alla rullarne i reostaten R icke äro förbistängda, bli de båda
nabbarne i vaggbommen 2 direkt förenade (medelst häfstängerna A och B och
de till dem hörande spiralfjedrarne) endast när dessa båda häfstänger ligga an
mot hvar sin nabb. Denna direkta förbindelse afbrytes emellertid, så snart
endera af nålarne S och M under rörelsen uppåt icke inträffar i ett hål å
pappersrimsan. I stället bli då de båda nabbarne förbundna förmedelst de i
reostaten verksamma motståndsrullarne. Den ström, som under ett sådant
tidsmoment insläppes i linien, är till sin styrka förminskad förmedelst reostatens
motstånd. En sådan ström utgör en kompensationsström.
Hvarje gång en af nålarne S, M under rörelsen uppåt inträffar i ett hål
å pappersrimsan, blir alltså skifvan B omkastad. Antag att denna omkastning
skedde, när nålen S gick uppåt. I öfvergångsögonblicket uppkommer ett afbrott;
derefter insläppes i linien en ström af omkastad riktning, hvilken ström fortfar
åtminstone intilldess, att den andra af nålarne [M) kommer upp under rimsan.
Inträffar nu äfven denna nål (M) i ett hål å rimsan, kommer skifvan B att
kastas tillbaka, till följd hvaraf, efter ett afbrott i öfvergångsögonblicket, ny
hufvudström (i ånyo omkastad riktning) insläppes i linien. Stöter åter denna
andra nål [M) emot papperet, kan endast genom reostaten ström utgå från
eller inkomma till batteriet. Till sin styrka blir denna ström då nedsatt genom
det verksamma motståndet i reostaten. Man kan sålunda få en kompensations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
