Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Omkastade strömmar; polariserade mottagningsapparater; snabbtelegrafering; Wheatstone's avtomatiska telegraf; Siemens polariserade mottagningsapparat för Indo-Europeiska telegraflinien; dubbelstiftsapparaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•319
Amsterdam och med enkel ström på linien Berlin—Amsterdam, ehvad
telegraferingen sker i ena eller andra riktningen.
§ 110. DMelstiftsapparatcn konstruerades äfven för beredande af
tidsvinst vid telegraferingen. Dervid afsåg man likväl att hufvudsakligen på grund
af kortare (mindre tidsödande) elementartecken göra det möjligt att på en viss
tid kunna befordra ett större antal ord, än som kunde ske medelst användande
af det vanliga telegrafalfabetet. För ernående af detta mål behöfde man
emellertid, såsom vi finna här nedan, begagna omkastade strömmar, hvilket
telegra-feringssätt, såsom vi veta, i och för sig medför den fördelen, att de särskilda
strömmar, som erfordras för bildandet af ett tecken, kunna, utan att
sammanblandas, följa hastigare på hvarandra, än när telegraferingen verkställes endast
med enkel ström.
För att kunna inom kortare tid bilda bokstafstecknen, stälde Stöhrer så
till, att deras elementer kunde på pappersrimsan erhållas på två rader i stället
för på en. Man vann derigenom den fördelen, att af endast prickar kunna
göra ett större antal olika kombinationer; och, med undantag af tecknet för
bokstafven y, använde Stöhrer icke i något bokstafstecken mer än ett streck.
Stöh-rers alfabet hade nemligen följande utseende:
aledef g hilclmn
o pqr 8 t lt vwxy z
Skrifmaskinen konstruerades med tvenne (par) elektromagneter, försedda
med hvar sin häfstång. Den ena häfstångens stift gaf den öfre raden på
rimsan, den andra häfstångens stift den nedre raden. De båda elektromagneterna
hade en gemensam relais, så inrättad, att han kunde sluta lokalkedjan genom
den ena eller den andra elektromagneten på skrifmaskinen.
Relaisens konstruktion visas af fig. 188 (se följ. sida), Den har fyra ankare,
nemligen NE, SE, NE och SF, af hvilka NE och SE äro sinsemellan
förenade, medelst ett messingsstycke, samt NF och SF sinsemellan, likaledes
genom ett messingsstycke. Ankarnas inåt vända ändar befinna sig tätt öfver
elektromagnetpolerna: en ankarända från hvardera ankarparet öfver hvardera
polen. Från hvardera sammanbindningsstycket utgår en messingsarm, som af
en fjeder H drages emot en klackskruf G (G’\ Det högra ankar paret hålles
magnetiskt medelst stålmagneten A A’, det venstra medelst stålmagneten B B’,
Säj 3itt
de båda paren sinsemellan få motsatt pol öfver samma elektromagnetpol.
Om nu strömmen ledes genom elektromagnetlindningarne i sådan riktning, att K
blir nordpol och K’ sydpol, så attraheras det venstra ankarparet. Ledes
strömmen åter i motsatt riktning genom lindningarne, så attraheras det högra
ankarparet. Det ankarpar, som är attraheradt, sluter en lokalkedja derigenom, att det
slår emot en platinabeläggning på elektromagnetens poler. För att erhålla
ström af ena eller andra riktningen användas vid telegraferingen tvenne
nycklar, som hafva gemensam klack och gemensamt städ, men häfstängerna isolerade
från hvarandra. Klacken står i förbindelse med batteriets zinkpol, städet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
