Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Bokstafstrycktelegrafer; kemiska och kopieringstelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•344
Fig. 208.
häfstångens rörelse en mekanisk tillställning för tryckningens utförande blir
utlöst. I sistnämnda fall kan t. ex. en excenterskifva få efter nämnde utlösning
rotera ett slag och derunder trycka emot midten af en i ena ändan fastgjord
lamellfjeder, hvars andra ända då för papperet mot bokstafstypen. I stället för
en excenterskifva kan man använda en skifva i form af en liksidig triangel eller
annan regulier månghörning, hvilken för hvarje utlösning roterar så till vida,
att ett af dess hörn trycker emot en fjeder af nyssnämnde slag. Denna
utlösning är ej sällan inrättad i likhet med gaffeln zz på Kramers visaretelegraf
fig. 202 sid. 333.
Dessutom har man användt en rent mekanisk utlösning. Vid ytterkanten
af typhjulet finnas utstående nabbar, till lika antal med bokstäfverna. Ett slags
knif eller triangelformigt stycke släpar lätt emot dessa nabbar men hinner ej,
så länge hjulet någorlunda hastigt roterar, tränga ned emellan två af dem. Om
deremot hjulet stannar, nedtränger ifrågavarande stycke
emellan tvenne hvarandra angränsande nabbar och
verkställer derigenom utlösningen. Det triangelformiga
styckets rörelse förmedlas genom komprimerad luft Säj ätt
nedträngandet mellan tvenne nabbar går temligen
långsamt, hvaremot rörelsen tillbaka sker hastigt.
Äfven typhjulets rörelse har man, i House’s
apparat, förmedlat genom komprimerad luft. För sådant
ändamål lät House, hvars apparat, patenterad redan år 1846,
är den äldsta bokstafstryckapparaten, den inkommande
strömmen verka på en särdeles egendomligt inrättad
»axial» elektromagnet (fig. 208). A A är
lindnings-hvarfvens genomskärning i längdaxelns riktning. Dessa
lindningshvarf äro upplagda på en kopparhylsa, å hvars
innersida äro anbragta ringar af jern, hvilkas
genomskärning äfven visas af figuren. I längdaxeln är insatt
en messingsstång, på hvilken äro fästade små
klock-formiga jernstycken. När strömmen går igenom
elektro-magnetlindningarne, attraheras hvarje klocka mera af den närmast nedanför än
af den närmast ofvanför befintliga jernringen. Den på metalltråden B C
hängande messingsstången kommer då att röra sig nedåt. När strömmen upphört,
upplyftes stången af nyssnämnde metalltråd, hvars spänning regleras medelst
skrufven B. Jemte messingsstången rör sig ventilen eller sliden E upp och
ned. Ä dess omkrets finnas trenne rännor, af hvilka den mellersta
kommunicerar med ett kärl, som innehåller komprimerad luft, och de båda andra med
den yttre luften. På innersidan af cylindern, inuti hvilken denna ventil rör
sig, finnas två rännor, kommunicerande med hvar sitt af tvenne rör M och N,
hvilka sinsemellan äro förbundna medelst ett tredje, uti hvilket en kolf befinner
sig. När slidventilen går nedåt, kommer den nedre rännan i cylindern och på
samma gång t. ex. röret M i förbindelse med kärlet, som innehåller
komprimerad luft, hvaremot öfre rännan i cylindern och på samma gång röret N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
