- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
352

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Bokstafstrycktelegrafer; kemiska och kopieringstelegrafer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•352

emellanåt gick af till följd af de hastiga oscillationerna, utbyttes den mot en
horisontal. Sjelfva pendelstången 11 utgöres af en mot verket koniskt
afsmalnande stång af aluminiumbrons. Hon är med sin gröfre ända fästad vid TJ,
men den smalare ändan ligger fritt i ett rundt hål vid j. Kulan P kan flyttas
fram och tillbaka medelst skrufven v, som invexlar uti gänggången vid K. Yid
ett derstädes befintligt sålunda rörligt metallstycke är nemligen ena ändan af
en stålfjeder fästad, hvilken fjeder sedermera går i en långsträckt spiral
omkring stången 11 ända fram till kulan, vid hvilken fjederns andra ända är fästad.
Denna spiralfjeder, hvilken, likasom kulan, låter lätt förskjuta sig på stången,
är ej synlig i figuren. Armen jm ledar sig vid in. Axeln b’ m är den sista
uti utvexlingen från drifhjulet m och har den största omloppshastigheten. När
verket sättes i gång, sträfvar armen jrn att ställa sig i rak linie med mm;
och om armen jm finge intaga sådant läge, skulle pendelstången under sin
rörelse komma att beskrifva en kägla, hvars bottenradie vore lika med
sammanlagda längden af jm och mm. Men på den genom hylsan vid högra m gående
axeln för vefven jm är fästad en bromsinrättning, som trycker mot yttersidan

af den fastsittande bromsringen uu, så
snart vinkeln j m m erhållit en viss storlek.
Pendelns sträfvande att beskrifva en
vidare kägla eller att föröka storleken af
vinkeln j m m upphäfves nu förmedelst
nämnda bromsinrättning, hvadan verkan
af pendelns sträfvande utåt blir en
tryckning på bromsen, hvilken tryckning
verkar retarderande på verkets gång. Om
verket har benägenhet att gå för fort, får
pendelkulan, till följd af den tilltagande
centrifugalkraften, benägenhet att göra allt
större kretsar eller att på en viss tid
tillryggalägga en längre väg. Då en större
kraft från dragverket tages i anspråk för att föra kulan denna längre väg, så
inser man lätt, att centrifugalkraften motverkar dragkraften i samma mån som
denna sednare vill påskynda verkets gång. Men om farten icke desto mindre
tilltager, så understödjes slutligen centrifugalkraften af friktionen vid bromsen.
Genom skrufven v kan kulan föras närmare till eller längre ifrån /, hvarigenom
motståndskraften hos pendeln kan ökas eller minskas.

I stället för att anbringa bromsinrättningen utanpå bromsringen uu, kan
man sätta den inuti ringen, såsom detaljritningen i fig. 212 visar. På vefven
jm är här anbragt en excenter-kloss E, som, så snart vinkeln /m bl erhållit
en viss storlek, trycker mot fjedern R ocli derigenom åstadkommer friktion
mellan kolfven F och ringen uu.

Till ernående af en jemn gång bidrager’ dessutom svänghjulet V (fig. 211),
verkande genom sin tunga ytterring, för minskande eller ökande af hvars
hastighet en jemförelsevis betydlig kraftförändring erfordras.

Fig. 212.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free