Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Kabelundersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•414
föränderlig med temperaturen, bör man, för att kunna exakt beräkna verkan
af shuntningen, hvarje gång i sammanhang med den hufvudsakliga
undersökningen uppmäta detta motstånd.
För att finna en kabels laddningsförmåga, går man alltså till väga på
följande sätt. Kabeln laddas (under à 1 minuts tid); under denna tid öppnas
galvanometersnyckeln; shuntens motstånd afpassas för blifvande urladdning (låt
vara till 200 reostatenheter). Omedelbart efter fullbordad laddning urladdas
kabeln; utslaget i galvanometern (t. ex. 480 skaldelar) antecknas. Derefter
laddas kondensatorn, sedan shuntens motstånd (exempelvis 1000 reostatenheter)
blifvit lämpadt för kondensatorutladdningen. Slutligen urladdas kondensatorn
genom galvanometern, hvars utslag (t ex. 450 skaldelar) antecknas. Antag
galvanometerns motstånd vid tillfället = 5600 reostatenheter. Kondensatorns
kapacitet är exempelvis = 0,5 mikrofarad.
Egentligen skulle nu styrkan af urladdningsströmmarne sättas proportionel
mot sinus för halfva utslagsvinklarne; och eftersom vi vid hvarje afläsning hafva
att göra med nålens dubbla utslagsvinkel (jfr sid. 231), skulle
urladdnings-strömmarnes styrkor bedömas efter sinus för fjerdedelen af utslagsvinklarne,
sådana de blifvit aflästa. Emellertid afläsas utslagen icke i grader utan i
skaldelar på en icke bågformig utan rak skala. Det är sålunda egentligen
tangenterna för dubbla utslagsvinklarne vi afläsa. I fråga om små vinklar äro likväl
både sinus och tangenter proportionela mot gradtalen. Dock äro utslagen
härvidlag ej alltid så små, att man kan anse att berörde proportionalitet eger
rum. Man bör derföre, medelst shuntning, helst laga säj ätt utslagen, som
svara emot de strömstyrkor, man vill jemföra, bli åtminstone någotsånär lika
stora. Har man afpassat shuntningen säj ätt utslagen bli alldeles lika stora,
kommer hela uträkningen att grunda sig endast på de tal, som angifva de vid
shuntningen verkande motstånden. Vi antaga emellertid de båda här ofvan
erhållna utslagen såsom uttryck för den relativa styrkan hos de delar af
urladdningsströmmarne, som passerat galvanometerns lindningar.
Eftersom motståndet i galvanometerlindningarne är = 5600 r. e. och i den
vid kabelurladdningen begagnade shunten = 200 r .e.\ så hafva endast af
urladdningsströmmen från kabeln passerat galvanometerlindningarne. Talet 480
betecknar styrkan hos den del af kabelns urladdningsström, som passerade
galvanometerlindningarne; siffervalören af kabelns bela urladdningsström blir alltså
480.5800
200
13920.
Den vid kondensatorns urladdning använda shunten åter hade motståndet
1000. Af hela urladdningsströmmen passerade alltså
galvanometerlindningarne. Med 450 såsom uttryck för sistnämnde del af strömmen erhålles
sålunda talet ^= 2970 till valör för kondensatorns hela urladdniugs-
ström. Frågan blir nu den: när en urladdningsström om 2970 fås från en
kondensator om 0,5 mikrofaraders kapacitet; hur stor kapacitet har den kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
