Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•487
ligen försvåras. Vid ena ändan, invid hvilken stolpen skall ställas, göres
rännans gafvel så tvärstupande som möjligt; vid den andra upptages jorden så,
som för arbetets fortgång bäst passar. Sedan stolpen blifvit nedsatt, måste
fyllningen omkring densamma fast tillstampas, i synnerhet åt sistnämnda ända
af rännan. Äfven i detta, fall används helst sten till fyllning.
I lös mark bör man skaffa stolpen ett bottenplan med en efter
omständigheterna till storleken lämpad yta såsom grund. Sådant bottenplan kan bestå
af en flat sten eller af virke. Stolpen behöfver dessutom stöttas; och beredes
för stöttorna bottenfäste på enahanda sätt som för stolpen. Stundom kan det
låta sig göra och vara fördelaktigt att sammanföra stolpens och stöttornas
bottenfäste uti ett sammanhängande plan, bestående t. ex. af trenne till en triangel
sammandymlade stolpstycken jemte ett på tjenligt sätt anbragt tvärstycke.
Der man ej kan undgå att nedsätta en stolpe i dyjord, torde ordentlig
rustbädd eller nedläggning af faschiner stundom erfordras för beredande af
bottenfäste med tillräckligt stor yta. Pålning kan ock i dylikt fall vara en
utväg att tillgripa.
Der marken visserligen är fast, men af sådan beskaffenhet att man ej kan
nedsätta stolpen i densamma till erforderligt djup, anbringar man, vid rotändan,
omkring stolpen antingen ett stenkummel eller ett stenröse, hvilka uppdragas
på stolpen så mycket högre, ju mindre djupt stolpen är nedsatt i marken. Ett
kummel utgöres af en omkring stolpen uppförd nästan kubisk (pyramidformig), eller
cylindrisk (konisk) byggnad, bestående af tjenliga stenar, af hvilka åtminstone
de yttre läggas i förband med hvarandra likasom i en mur. För anbringandet
af ett röse utläggas större stenar i en krets omkring stolpen, och fylles rummet
innanför dessa med sten af hvad beskaffenhet som helst, så att det
färdigbildade röset bildar en kägla, i hvars topp stolpen befinner sig. Äfven kumlen
hopdragas vanligen uppåt.
Skulle man ej hafva så stor tillgång på sten, att ett fullständigt kummel eller
röse kan uppföras, stöttar man stolpen med trenne sträfvor, jemte det att man
åt stolpändan gifver så godt jordfäste som möjligt, detta må nu ske genom
stolpändans nedsättande i jorden, så djupt ske kan, eller medelst
uppläggandet af sten omkring densamma eller genom åtgärder af båda slagen.
Naturligtvis böra äfven sträfvorna hafva godt jordfäste.
På berg kan man bereda en stolpe fäste på följande sätt. Man
indrif-ver i stolpens rotända, hvilken sammanhålles medelst ett eller två starka
jernband, en dubb af jern, hvars yttre ända, till vidpass 5 tums längd, vid
stolpens resning inpassas i ett hål, som för ändamålet blifvit borradt i berget.
För tillhörande sträfvor beredes fäste medelst s. k. sträfjern, som utgöras af
jerndubbar, hvilkas ena ända blifvit utbladad. Bladet böjes i en passande vinkel,
för att, sedan dubbändan blifvit neddrifven i ett vertikalt borrhål i berget, kunna
spikas fast å den mot dubben stödjande ändan af sträfvan. Äfven för
beredandet af fäste åt sjelfva stolpen kan man använda sträfjern.
Sträfvor tillverkas vanligen af svagare telegrafstolpar, som då afsågas till
2 à 3 lika längder. Med öfre ändan fästas vid stolpen hvarje sträfva, ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
