Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•509
under hammaren kunna likasom sammanbakas till ett enda sammanhängande
stycke. En väl utförd svets är i allmänhet nästan lika stark som de öfriga
delarne af jernet. Svetsningen befordras derigenom, att qvartssand strös öfver
de hvitglödande jernstyckena, innan de läggas ihop för att sammansmidas.
Derigenom aflägsnas nemligen den oxidhinna, som kan finnas på jernet och vara
hinderlig för sammanbindningen.
Till trådberedning används i allmänhet bästa träkols-stångjern, utvalsadt
till s. k. trådämnen. Dessa utvalsas antingen direkt till telegraftråd eller ock
till fint rundjern, hvilket sedermera i tråddrageriet utdrages till afsedd dimension.
För anbringande af det till trådens skyddande mot rost afsedda
zink-öfverdraget rengöres tråden först från glödspån medelst grofmalen råg, utrörd
i vatten, till hvilket blifvit satt ättiksyra och mjölksyra, samt afbetsas derefter
i salmiakhaltig saltsyra och skuras slutligen med torr skarp sand eller
pulveriserad slagg. Är man då ej i tillfälle att omedelbart verkställa den egentliga
förzinkningen, förvaras tråden under kolsyrefritt vatten, ur hvilket luften blifvit
genom kokning aflägsnad. Af största vigt är, att trådytan blifvit fullkomligt
ren, innan zinken anbringas derå; i annat fall fastnar zinken ej vid jernet.
Zinken smältes uti ett aflångt jernkärl i flamugn; till förhindrande af dess
oxidering på ytan beströs den med salmiak och kolofonium. Tvärsöfver
fördjupningen ligger en tackjernsbult, under hvilken tråden drages fram genom
den flytande zinken, hvilken torde böra hållas starkt upphettad.
Med hänsyn till zinkens jemförelsevis stora utvidgning i värme och
sammandragning i köld söker man stundom tillställa så, att jerntråden kommer så
varm som möjligt i zinkbadet. Efter förenämnde rengöring plägar man derföre
ånyo upphetta densamma i slutet kärl; invid zinkbadet far tråden derefter
passera ett kärl, innehållande varm bets (kanske helst klorzinklösning), samt tvenne
kuddar af ull, hvilka göra tråden torr, äfvensom möjligen en inrättning för
trådens blankskurning med sand eller pulveriserad masugnsslagg.
Vanligen dragas 6 à 10 trådar samtidigt genom zinkbadet.
Zinkbeläggningen beräknas till 2—5 % af trådens vigt. På qvadratmeterns trådyta bör
zinköfvei draget utgöra åtminstone 170 gram (nära 2,3 kilogram per kilometer
tråd om 4,3 millimeters diameter — omkr. 2 % af trådvigten).
Zinköfverdraget måste vara jemnt; det bör vara likasom sammanvuxet med
jernet och får sålunda icke utgöra endast en, jerntråden omslutande, ihålig cylinder.
Tjockare beläggning sluter sig till jernet antagligen mindre intimt än tunnare.
§ 165. De egenskaper man fordrar hos god telegraftråd äro följande:
1. Tråden bör hafva en jemn och glatt yta; den måste vara fri från flagor,
brakor och sprickor. Flagor och brakor förminska trådens styrka; sprickor
föranleda rostbildning. Dessa fel gifva sig vanligtvis tillkänna, om man drager
blånor längs efter tråden, så ock när man böjer tråden.
2. Tråden skall hafva en viss absolut styrka, d. v. s. hållfasthet mot
af-slitning, hvilken hållfasthet är proportionel mot trådens genomskärningsarea.
Vanligen bestämmes trådens egenskap i förevarande afseende efter den
belastning per qvadratmillimeter af genomskärningsarean, han förmår mottaga, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
