Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. (Tilläggs-kapitel.) Olsens bokstafstrycktelegraf; kompenseringsinrättning till Carlanderska apparaten; brandtelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställningen af typhjulet, passera i fråga varande punkt, under det att
tryck-och korrektions-axlarne fullborda ett omlopp.
Excentriciteten invid axeln för stopphaken p (fig. 337) är (på de nyaste
apparaterna) så afpassad, att armen r medelst den vid dess ända befintliga
friktionsrullen genast vid utlösningen bidrager till att sätta tryckaxeln i rörelse
åt rätt håll. När denna rörelse vidtager, uppstår genast afbrott i
strömledningen. Sedan stopphaken p fullbordat % slag, träffar den med sin ända den
styfva fjedern s, hvilken är fästad vid den i motsatta ändan gaffelformiga
hafstång (fig. 340), som griper under de båda mot elektromagneten vända ankarändarne.
Till följd af nämnde sammanträffande blir den mot elektromagnetkärnan
qvar-liggande ankarändan upplyftad under det nu följande qvartshvarfvet af
tryckaxelns omlopp. Härigenom befordras elektromagnetens återbringande till det
magnetiska tillstånd, hvari densamma befann sig, innan ström började cirkulera
i dess lindningar. Under de återstående 2 fjerdedelarne af tryckaxelns omlopp
kommer friktionsrullen vid högra ändan af häfstången r att gå upp på
excenter-skifvan vid axeln för stopphaken p. Till följd häraf bringas den ankarända,
som sednast varit upplyftad, tillbaka mot ändan af elektromagnetens jernkärna.
När hela omloppet fullbordats, kommer stopphaken p att gripa mot den
utstående kanten å högra ändan af häfstången r, till följd hvaraf tryckaxelns
rörelse stoppas.
Rätt nedåt från hvardera af de runda jernstyckena 1, 2 (fig. 339) går
en arm; vid nedre ändan af såväl ena som andra armen är medelst led anbragt
en horisontal skjutstång, gående genom hvarsin af de båda väggarne t, t’ och
i genomgångsstället, i hvilket är insatt ett stycke oledande ämne, uppburna och
stödda. Dessa stänger verka på en på kant stäld stålskifva y, synlig i figg.
337 och 339 samt antydd i fig. 341. Om denna skifva med sin öfre ända
ligger öfver åt främre sidan och stödjer sig mot den i väggen t’ ingängade
skrufven, kommer den att få en stöt af den med jernet 1 förbundna
skjutstången, när ankaret x kastas upp från elektromagnetpolen. Skifvan kommer
då att gå öfver i sitt andra läge, erhållande stöd mot den i väggen t ingängade
skrufven. Till följd af inverkan från spiralfjedern p (fig. 337), hvilken med sin nedre
ända befinner sig i samma vertikalplan som skifvans nedersta kanter och med
sin öfre ända är insatt ett stycke upp i den på medlersta delen nedifrån något
urtagna skifvan, kommer skifvan att qvarstanna i det läge, i hvilket hon blifvit
öfverförd, till dess att hon på yttre sidan träffas af den der befintliga
skjutstången, hvilken då för öfver henne Säj ätt hon kommer att intaga det
motsatta läget. Såsom synes af fig. 341, å hvilken ifrågavarande omkastare är
antydd straxt nedanför talet 16, stå de båda väggarne i förbindelse med
hvarsin batteripol K, Z. Skifvan åter kommer i ledande förbindelse med tryckaxeln
pp (fig. 341), så snart fjedern u berör kontakten r och näbben 1 å tryckaxeln
berör en motstående nabb, fästad på en fjeder.
Vi torde nu böra öfvergå till de egentliga ledningsanordningarne, fig. 341.
När en tangent t tryckes ned, kommer, såsom vi veta, i ett visst ögonblick
antingen stången q att träffa en fjeder, som är i ledande förbindelse med bat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
