- Project Runeberg -  Biografiska undersökningar om Anders Chydenius. Jämte otryckte skrifter av Chydenius /
157

(1908) [MARC] Author: Georg Schauman, Anders Chydenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ytterligare obillighet. — Kort därefter anhöll Heurlin i ett
memorial, som tyckes ådagalägga hans fullständiga oskuld,
hos protokollsdeputationen om intyg öfver sitt förhållande
till saken i deputationen. Denna beslöt att låta frågan härom
hvila, tills prästeståndet af en dess ledamot i deputationen
tillfrågats om dylika bevis kunna och pläga utfardas.x) När
denna förfrågan några dagar senare framställdes, beslöt
ståndet ålägga sina ledamöter i deputationen att protestera emot
afgifvandet af intyget «och, ifall de öfriga Ståndens
Ledamöter icke skulle villja låta sådant hos sig gälla, då från
Deputationen taga afträde».2)

Så handlade ett maktegande stånd på den tiden. Att
Chydenius i sitt innersta ogillade förfarandet är ej svårt att
ana, men en öppen protest riskerade han icke. Till hans
ursäkt måste dock anföras att han just då utgifvit sin
bro-skyr om kursen och finanserna; det syntes honom
förmodligen onödigt att öka den storm han med denna skrift
frambesvor och att sålunda måhända vedervåga hela det lägre
prästerskapets representationsrätt för ett ord i en redan
afgjord sak. Huru allvarsamt hotad denna rätt verkligen var,
visa de betänkliga restriktioner som af prästeståndet
vid-togos senare under riksdagens lopp i vissa «reglor till vinnande
af mera redighet och ordning vid riksdagsmäns väljande i
bemälte stånd».3)

Den rädsla för offentlighet som kännetecknade
prästeståndets förfarande gentemot Heurlin var så mycket mer i
ögonen fallande som ståndet och ständerna i allmänhet vid
denna riksdag icke skydde att publicera handlingarna i långt
viktigare ärenden. Men det är att märka hurusom man med
offentliggörandet af dessa riksdagshandlingar städse åsyftade
att för allmänheten dels blotta den föregående tidens fel och
missgrepp i styrelsen, dels framhålla sin egen rättrådighet
och stränghet; här, i detta fall, förelåg ej ett sådant
partiintresse för offentliggörandet.

*) Protocolls Deputationens prot. för 17/e 1766; ms. i R. A.

*) Prästeståndets prot. för *6/8 1766.

3) Modée, d. 8, s. 597 ff.; Malmström, a. a., d. 5, s. 433; Stavenow,

Studier i ståndsriksdagens senare historia, s. 75.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/caotryckta/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free