Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifver fächtar för regleringen, och jag vet icke om jag mist tager
mig då jag säger, at han genom förfächtandet af den satsen i
bästa välmening skadar Riket mera i längden än hela Pommerska
Campagnien. Det sednare dödade straxt, men det förra lägger
grunden til ett lönligt gift, hvarigenom Staten under den
lycke-ligaste Regering trånar bort i längden.
Bostäls inrättningen i Westerbotn för Officerare är nu
förvandlad til en landsplåga. Den blef sidsta Riksdag bijfallen,
men det är ohyggeligit at tala om tilgången dermed.
Höö växten var ömnog i år och bärgningen medelmåttig,
men det mykna höst vatnet af ett continuerligit rägn har utmed
älfvarna gåt up uti höladorna och ved denna G. Carleby elf
allena förskemt säkert 8 a 900 vinter lass höö. Sädes växten
var ock någorlunda, men står ännu til en tredie del på åkren,
och af det som är inbärgat har äfven rägnet genom mältande
bortskämt mycket.
Tvenne Spaniefarare äro i sommar redan för vår stad
utgångna, och Capitain Lalin, som hvar dag väntas från Holland,
skall ock fara ut til vinteren, om han hinner. I Westerbotn är
ock en Spaniefarare hemkommen, men til föga gagn för landet,
ty rederiet har stannat i håret på hvar annan, och lasten ligger
seqvestrerad, men ännu häftigare dragas städerne med at hindra
bonde seglation. En del fartyg hafva seglat bort med våld, andra
ligga under seqvester, och ingen får den minsta credit. Med ett
ord: Borgare och Bönder äta up hvarandra, men Bonden får altid
först sätta emellan. Högvördigste Herr Biskopen behagade i sitt
Högtvördade en gång nemna at köpmanna-vahrorna icke falla i
samma mån, som Landtmanna, och just detta röjer, hvem som
äger en öfverlägsen styrcka, at nedtvinga priset på andras och i
det längsta bij behålla det på egna vahror. Månne Städerna genom
en sparsammare hushållning i de framflutna tider framför
Landt-mannen vunnit detta försprång? eller månne icke privilegier etc.
få någon del deruti? som efter mitt begrep alla tider banat
lagliga vägar til vissas välmåga och pluralitetens förtryck.
Det klagas nu allmänt, at tryckfrijheten alstrar af sig idel
ovet och sqvaller. I synnerhet är gallan sprängd emot vårt
Stånd; men jag blifver doch ved den tanckan, at det goda,
nem-ligen nations uplysning, som derigenom vinnes, öfverträffar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
