Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Probsten Chydenius i Gamla Carleby skickade sig väl Politice
väl nog vid Riksdagen. Men som han är fanaticus för democratiska
principer, utgaf han en Skrift om Tjänstehjons Författningarna,
hvarest mycket chimerer yrkas med qvick penna. Men skriften
har gjort mycken skada til at upstudsa menigheten. Min Nådige
Herre lär väl skaffa sig den i Stockholm. Han har ock på et
impertinent sätt angripit Lands Tings Besluten i Helsingland i
detta ämnet.
Des hufvudsats är, at alt försvar skal borttagas, ingen anses
för lösdrifvare, backstufvo- och inhyseshjon ingenstädes hindras,
och alla stadgar om Lön och annan ordning uphäfvas. Jag bör
ej nu besvära Min Nådige Herre med demonstrationer, huru dessa
principer, om de af Regeringen auctoriseras, skulle aldeles
förstöra Landtbruket; Men det jag nu i ödmjukhet ville hemställa
är, om icke det vore nödigt, at Min Nådige Herre nu under
vistandet i Stockholm värdes efterfråga, huru Tjenstehjons
Författningarna tilämnas, samt hafva därpå et vakande öga, at denna
öfverdrifna såkallade Friheten ej må auctoriseras.
Chydenii sats har många Förfåktare i den stora verlden, men
de känna ej landtbruket och minnas icke hvad nöd yppas under
missväxttider, at föda dessa tiggare i backstufvorna, hvilka late och
oduglige upföda sådana barn. I anledning af Kongi. Maij:ts
Nådigste remiss, var til slut af Riksdagen ventilation på
Riddarhuset om Tjenstehjons Författningarna, endast infordradt af Kongi.
M:t til uplysning. Chydenii sats hade några Förfåktare, men när
man voterade därom, utgjorde et mycket litet antal emot dem,
som visade fördärfvet at en gång lösgifva et sådant Sjelfsvåld.
Håf Rätts Rådet von Post upsatte då Adelns tankar, som voro väl
grundade, och fastän mera kunnat behöfvas, tycktes nu innefatta
det mästa, som kunde vid detta ämnet vidgjöras. Efter mitt
begrepp är saken mycket vigtig för hela Fäderneslandet.
Presspolemiken i tjänstehjonsfrågan fortgick hela året
1779 och en stor del af följande år. För densamma har
tidigare af annan forskare redogjorts,*) och det är endast
obetydliga tillägg till denna redogörelse som nu skola meddelas.
>) Palmén, a. a., s. CLXXXVIII f., o. Pol. Skr., s. 376 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
