Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gevär, och efterskrifna polisbetjänter syntes öfverallt.
Riksdagsmännen måste hålla till godo med de bostäder de fingo
sig anvisade af poliskammaren; andra resande tillätos icke
dröja öfver natten i staden; brefven öppnades allmänt. Kort
sagdt, staden gjorde intryck af en fästning i
belägringstillstånd. Kronan på verket sattes några dagar efter
Chydenii ankomst (den 9 februari) genom ett kungligt förbud
för boktryckame att under riksdagen «trycka eller utgifva
något som i mer eller mindre måtto kan röra eller angå
Våre och Riksens Ständers göromål samt de finans- eller
andra ärender hvilka Vi anse nödigt att till Riksens
Ständers öfverläggningar öfverlämna». *) Allt detta, och i
synnerhet censuråtgärden, måste i hög grad smärta Chydenius och
afkyla hans konungskhet. Hans kritik antog väl icke så
utpräglade former som hos en hans samtida landsman,
hvilken, uppfylld af adelns berättigade hat till konungen, redan
med hänsyn till valet af riksdagsorten antecknat att «herren
ville ej blottställa hvarken sin person eller sina vidtutseende
planer för den osäkerhet stora sammankomster lätteligen
kunnat åstadkomma», och som för sin del «hjärteligen
beklagar den konung som så regerar att, undviken krigets
faror, han bland egna undersåtare tyckes tvifla om
säkerhet». 2) Men förvisso uteblef kritiken icke.
Samma dag Chydenius vann inträde i prästeståndet,
utsågs han till ledamot af det då tillsatta
ecklesiastikutskottet. 3) Detta utskotts arbeten blefvo utan betydelse,
emedan betänkandena icke hunno behandlas af ståndet och
kanske också därför att petitionsrätten ansågs tvifvelaktig,
sedan i 1789 års Förenings- och säkerhetsakt stadgats att
«vid riksdagar förehafves hos Riksens Ständer inga andra
*) Hemliga Handlingar, hörande till Sveriges Historia efter Gustaf
IIJ:s Anträde till Regeringen, d. 2, ss. 228, 230 o. 264; Almquist, a. a.,
ss. 37 o. 39. — Närmaste orsaken till censurpåbudet torde ha varit Thorilds
skrift Det enda nödvändiga för ett rikes finanser, som just hade
utkommit.
*) H. T. Adlercreutz, Historiskt-politiska anteckningar för 1J43—1796,
utg. af E. Lagerblad, s. 99 f.
a) Presteståndets Protokoll för år 1792, s. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
